dock

är det totalt sparkless från min sida. så jävla synd. eller inte kanske, utan mest ganska lustigt (i brist på bättre synonym) att just den typ av man jag tror jag skulle vilja möta visar sig var en snoozefest. okej, ska inte dissa för mycket, jag vet att jag gränsar till jerry seinfeld skrämmande ofta. bara för snällt, för tamt och för vuxet. sen lite detaljer som jag inte behöver raljera över. än iaf. att jag dessutom varit en riktig douche mot honom är också lite synd, men till mitt försvar måste sägas att jag är sjukt dålig på casualflört/häng/date. får panne och allt bara shut downs. lol. jerry - serri. dock har den stackars saten inte hört av sig denna veckan. var jag så dålig på att dölja att jag inte var så begeistrad sist jag var där? apparently. nå ja, easy comes easy goes. dock kan jag sätta en slant eller två (NEIJ jag glömde min dricks på jobb!!!) på att jag säkert komma hamna där igen på fyllan. jag_är_en_dålig_människa.

2 meter

plötsligt händer det, typ. förra helgen mötte jag en 2 meters man, tillika feminist och anställd på jämställdhetsdepartementet. true story

jodåsåatte

igår ramlade jag med cykeln. i en jättestor vattenpöl. blubb blubb sa det bara.

btw stalker nr 2, typ

glömt rapportera att jag fylleramlade, slog hål i huvudet, badade i blod och fick åka till akuten, på ett skämsigt vuxenställe (inte porr, bara gamla mänskor) där kinesen jobbade som diskplockare!!! så enormt lol. efter akuten blev jag needy och låg med honom, igen. trots enorma huvudsmärtor. jag är så dum. han påstår att han har min scarf som jag slarvade bort den kvällen. mlt menar att han bara hittar på.

kanske stalkar han mig, han kan min adress och har efter huvudincidenten poppat upp ännu gång som gubben i lådan. var helt plötsligt på samma bar. så jag låg med honom igen. *fail*

nä fan *dejlig menneske*

no jizz in the pants for..

.. trubadurer. gud, hatar trubadurer så mycket. alltid fått krypningar av lägereldar och nån snubbe (alltid snubbar) som spelar och folk sjunger allsång (allsång ger mig också domningskänslor och skämskudde-alert).

men förra veckan gick det till en helt ny nivå. är ledig men ska upp tidigt (typ halv 10, lol) för jag ska kolla lägga, möta bankpojken osv osv, så jag står och stressad med att hitta en värdig outfit som klarar cykelsvett och orakade armhålor. (infogar note to self: sluta köp allt i svart!) hör att min roomie får frukostbesök (serri, vem får det egentligen förutom panschiar med hemtjänst???). vet inte vem det är eftersom det alltid är så SJUKT mycket folk i vår lägenhet (det får typ knappt plats att bo två personer som ej är ihop hur fan kan han alltid ha 398587349890 vänner på besök, no respect)

så människan börjar spelar gitarr! liksom "jamma" och sjunga. klockan 10-nåt på morgonen. utanför min dörr. och det är typ som att stå i mitt rum och sjunga. fick spel. skrek av frustration. höjde radion flera gånger. skrek igen. sket i att äta frulle. kunde inte med tanken att gå ut och fejsa dem, eller snarare tanken att stå fysiskt i samma rum som gitarren gjorde mig rosenrasande (lol, rosenrasande). sen när jag väl går ut, sjukt uppjagad, ser jag att det är den enda av hans polare som jag gillar. var lite hooked på honom ett tag (ok, jag var hooked på alla med penis som var välvårdade typ, nej tom de ovälvårdade), han har världens mysigaste röst och är ganska söt. inte så att jag röstanalyserar men hör folk prata utanför dörren.

så besviken. där värsta var sen att han satt där när jag kom hem också, flera timmar senare. med gitarren. krystade fram ett hej. den lilla lilla lilla crush-biten jag hade kvar är för evigt krossad. och jag hatar trubbisar ännu mer. synd för jag hade kunnat tänka mig att ligga med honom. too bad for u, loser!