2008

snart till ändå och vad kan jag säga. börjat jobba, varit på kurs, ringt booty calls på hotell, bytt land, bor i min drömstad (big apple undantaget men det kanske kommer det med) och i den mysigaste lilla lyan jag kunnat tänka mig, träffat massa roligt folk, haft 6 hårfärger och druckit sprit som om det inte fanns någon morgondag. ett ganska bra år i min bok. känns verkligen som om allt börjar vända. 2009 fortsätter förmodligen i samma anda. nytt bätte jobb, mer pengar att röra mig med, tusen möjligheter och en hel månads betald semester.

gott nytt år! så ses vi under nästa!

håret ja

jo, det har gått ganska bra. vet inte om nån läste bloggen men det var idel goda ord. tom med min faster, som jag fasat mest för, tyckte det var snyggt. men så har hon också sett hårkatastroferna avlösa varandra under hösten. bästa komplimangen fick jag dock från pappas kvinnas mamma som tyckte att jag hade ett sånt uttrycksfullt ansikte och härlig personlighet att jag platsade i vouge. vouge!!! come an, lite att överdriva tyckte jag, men sen fick jag reda på att hon varit modell som ung kanske hon inte var helt ute och cyklade. haha! själv är bäste dräng! min farmor tyckte att jag skulle ta det lugnt med blekningen så att inte håret trillade av. men hennes ord struntar jag i, hon minns ju knappt vem jag är. idag kommer jag såklart vara fantastisk och fabulous. har jag precis stödätit två vörtmackor och ska gå och sätta på ansiktet. tjipp!

har inte bara sovit och ätit

har gjort lite annat också under ledigheten. närmare bestämt:
- köpt 15 par trosor på ica maxi. allt för att slippa gå till mynttvätteriet *tanttrosor 4-ever*
- beställt nya glasögon. bestämde mig på 15 min. hoppas de ser ut som jag minns dem. fick dessutom dubbel rabatt!!! thank you, kassafelslagningsguden!
- vikt origami *terapi*
- minimerat lådantalet i pappas garage med en stor och en liten låda *nöjd*
- gått strandpromenader *hög på havsluft*
- kollat massor på tv. kommisarie lewis, yay!

back in business

sådär ja, nu har jag firat jul och allt vad det innebär. hållit mig borta från dator, internet och bloggar. lite jäkt innan julafton men världensnabbastejulklappsinhandlingnågonsin, tror det var över på en timme. förutom att ta hand om extremdementa farmor de senaste dagarna har jag mest slöat. verklig balsam för själen (åh, vilket u_bara_clara uttryck!). nä, men skämt åsido, jag behövde bara få göra allt i min takt och inte oroa mig för nåt. nu i efterhand kan jag känna att hösten varit stressig, ensam och lite underlig i en härlig kombination. känns bra att vara tillbaka i mina kvarter. glädjeflickor på gatorna och fyllon som skriker, då känner jag mig hemma. varje gång jag åker tillbaka över bron och skymtar staden blir jag lugn och upprymd på samma gång. det bästa idag var att jag fick skjuts hem, farmor skulle ändå köras hem till sin lilla håla och omvägen inom v-bro är marginell. då kunde jag lasta bilen full. så nu har jag frysen, kylen och hyllorna smockfulla med mat så jag tror jag skulle överleva en vargavinter. hittade dessutom mina yllesockar, tjocka strumpbyxor och vintertröjor i en låda i garaget, så nu hoppas jag på minusgrader även i byen. imorgon blir det livat nyårsfirande med svenskkolonin. eftersom mitt nya jobb inte orkade ta hand om mig den 2:e utan bjöd mig på semester har jag dessutom 5 dagar till att slappa på.

jag hatar att packa!!!! *panikångest light*

chockrosa läppstift hjälpte

nu blev det lite bättre. nu ser jag mer ut som en 80-talstjej som droppat håret i klorin. om jag typ lever med smink dygnet runt så kommer jag att klara det, mycket tryggt. packningsdags nu och sen bär det hem till la suede.

rapport från helvetet

alltså, jag finner knappt ord. jag är långt ifrån konservativ med mitt hår. har haft färger, slingor och frisyrer genom åren. ofta tycker jag det är roligt med förändring........ tills nu. jag ser ut som fan!!!!!1111ett. som en satans tant har jag blivit klippt. okej, håret var riktigt, riktigt slitet och behövdes kapas men inte på detta vulgära viset. jag kände på mig att jag inte kunde lite på den tjocka, fula bögen till frisör. håret är kort, alldeles för kort. men det värsta är egentligen inte längden utan att det är en icke-frisyr. önskar av hela mitt hjärta att det typ var agyness deyn-snyggt men det är det inte. jag vet att hår växer ut och så men det är en klen tröst. dessutom försökte jag avhjälpa fulheten genom att bleka utväxten, så nu har jag gul-orange hårbotten och vit-lila längder. jag gick bananas med silversschampot för att motverka gulheten och det hjälpte lite. just nu är jag mycket glad för att jag köpte en flaska med 500 ml silverschampo. det är värsta är att jag ska hem till familjen och kommer att träffa släkten. jag fasar redan nu för alla "oj då" och bekymrade blickar. de enda tillåtna kommentarerna är som jag fastställt: "fan vad ballt!" "shit, coolt" "åh, vad du är häftig anna." "jag skulle också våga var så modig som du!". hör ni det??? detta är det enda som kommer att tolereras. nu ska jag gå och sminka mig med ett halvt ton smink så blir nog allt bättre.

oj!

valutakursen alltså. 0.68 för danska till svenska. för en dansk tusing får jag nästan en och en halv svensk. det är ju nu jag borde bo på den svenska sidan. jag tror jag nöjer mig med att växla lite cash och köpa julklappar på den andra sidan.

plötsligt händer det

ska bli skönt att bjucka på en kakbit, tacka för mig och lämna in nycklarna idag. efter jul väntar nya utmaningar som förhoppningsvis utvecklar mig yrkesmässigt plus (!!) att jag får nya kollegor. helt enkelt en win-win situation.

verkligheten

sista dagen imorgon på jobb alltså. ska bli så skönt! den senaste veckorna har varit plågsamma. en kombination av väldigt outvecklande och enformiga arbetsuppgifter tillsammans med dålig stämning har gjort det jobbigt att gå dit överhuvudtaget. igår fick jag dessutom bekräftat det jag misstänkt sen i somras, att min ena kollega är gravt alkoholiserad. det värsta med just det, förutom att personen givetvis inte mår och har mått speciellt bra, är att jag verkar vara den ena som märkt någonting. så skrämmande! alla verkar ha blundat och låtsas som ingenting. jag såg alla tecken och försökte ta upp ämnet redan i juni/juli utan någon respons från mina kollegor. usch, det är bara för sorgligt.

bomb?!

cyklar hem i godan ro med julklappet från jobbet, en sån dära korg med vin och skit med cellofan runt, i cykelkorgen när det står två polismotorcyklar mitt i vägen. i mitt lilla naiva sinne trodde jag att det var en lyktkontroll. ja bara: "gött, jag har ljusen på". nej, nej, bomblarm! hela enghave plads är avspärrad. lite obehagligt samtidigt som jag blir sjukt nyfiken. återkommer.

update: faran över. det var ingen bomb, den där metallenheten med sladdar stickandes ut som car placerad 15 m från vega. jag kan andas ut. eller snarare hade väl hoppas på en mindre explosion eller nåt så att jag kunde skylla på traumatisk upplevelse och slippa jobba imorrn. alternativt bomben var så stark att den slog ut hela kvartet inklusive mitt kontor. jaja, bara en dag kvar nu.

update 2: militärens bombrobot heter rullemarie. danskarna är allt bra lustiga.

yeeeeeeeeeeezzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz!!!!!!!

jag är inte arbetslös efter jul!!!! så jävla nice.

paketinslagning

årets första klappar är inhandlade. dock inte seriösa sådana utan lite billigt skit jag hittade på netto som jag ska ge bort på julfesten imorgon. *försöker få in julkänslan* den ena klappen blev jag ganska nöjd med. ett litet kit med "köksredskap" bestående av 6 påläggsgafflar, 3 smörknivar och 2 korthållare (såna med clips som står upp) alla med en mycket ful beige keramikängel på. gud vad den personen som får det kitet kommer att bli glad! *julmys åt alla*. har inte riktigt bestämt om jag ska köra snygg/sexig eller sexig/slampig som festoutfit. får helt enkelt ta det som känns mest rätt i morgonbitti. jag litar blint på att mitt morgontrötta och vresiga sinne kommer att dra den korrekta slutsatsen. nu ska klapparna slås in med det enda julpappret affären hade att uppbringa (nalle puh). och sen måla naglarna juligt röda. *pepp*

post-skalv

besvikelsen efter jordbävningen har lagt sig lite. minns nu att jag vaknade till av något ljud men trodde bara det var grannen som gick med klackskor eller att sopgubbarna drog soptunnorna över gården (vilket händer 2-3 ggr i veckan). pappa hade varit orolig för att ett vattenrör skulle springa läck. inget hände dock. däremot retar det mig till vansinne att sos alarms växel i skåne blev helt nerringd av massa idioter som undrade vad det var som hände, typ. kan folk inte tänka längre att det i sådana situationer kunde vara bra att hålla linjen öppen för de som kanske kommit till skada?!? sånt kan nästan få mig att skriva insändare! *moralpolis* *kvinna i sina bästa år som fått nog*

kan inte låta bli

jag har ju börjat käka medicin för min mage och mina leder. det ena hänger ihop med det andra. utan att vara alltför detaljrik så innefattade mitt liv förut, pre-med, många hastiga besök till toaletter. jippi the meds are working! nu är det helt plötsligt tvärtom. eller nu är det mer som små kulor som hittas i fårhagar *plopp plopp*

ska man sno är det lika bra att sno rejält

vet inte om det pratas mycket på den svenska sidan om storsvindlaren stein bagger. det är värsta random svensk taffligt skriven krimi. företaget fantastiskt framgångsrik, koras till mest expansiva, stein lämnar frugan i dubban och försvinner spårlöst. historien rullar fram om svindel i miljardklassen. helt sjuuukt. han visar sig ha en ha-snubbe till livvakt. hemligt kontor. bakgrunden som tyngdlyftare och anabola-dealer lyfts fram i ljuset. sen en dag anmäler han sig till polisen i la, i ett av de sjabbigaste kvarteren. påstår att han blivit hotad och utpressad. vågar inte ringa frugan, frugan är sur. styrelseordförande hävdar sig oskyldig, men det visar sig att han fifflat med skatt och skalbolag förut. den lille mannen landade på dansk mark i morse. det var ju givetvis en reporter på planet från usa som tog en suddig mobilbild. jag väntar på nästa uppdatering. varje dag har liksom något nytt hänt och jag kastar mig girigt över varje ny artikel som en sockerstinn unge kastar sig över sin chokladjulkalender.

jordbävning!!??!!!

det har varit jordbävning i skåne/själland. OMG! inte för att jag har en dödslängtan men fy fan vad coolt!!! södra skandinavien ligger ju på en urbergsskjöld med låg seismografisk aktivitet. detta var kanske chansen och så har jag bara sovit igenom det. damn! jag minns att vi skrattade hjärtligt åt min geologiprofessor som alltid missade skalven på island för att han sov för djupt. jag känner mig verkligen snuvad. som den femåring jag är ringde pappa och väckte mig och berättade nyheten. jaja, jag håller tummarna för en litet efterskalv runt 4 richterskalan. *sicko*

you win some, you loose some

jag har av någon outgrundlig anledning tappat lite i vikt. eller jag har väl inte ätit mig hur huset helt enkelt. för rört på mig har jag verkligen inte gjort, eller jo räknas den där pilatesen jag gjorde för fyra veckor sen på golvet vid datorn??? vet jag inte om det har att göra med min nya medicin heller. eller om det har att göra med att jag spydde x antal gånger igår, men det pratar vi inte om. saken är den att jag blivit av med lite mage. men jag måste säga att jag saknar den litegrann. det var så gött när jag satt ner med en kula som pattarna liksom kunde vila på. då behöver jag inte sträcka på ryggen liksom utan jag kan börja mig över magen och stötta på den. nu känns det lite tomt och pattarna hänger mer över magen helt supportless. alltid är något som är fel.

livet i en glasburk. runt, runt, bara samma sak

har jobbat häcken av mig de senaste veckorna. känns som att jag går runt i en bubbla. förutom lite helgeskapader är det enda jag ser: sängen, vägen genom kvarteren till jobb, skrivbordet, soffan och dataskärmar, mina två på jobb och den där hemma. jag ska lyckas med konststycket att jobba in 30 timmar så att jag kan vara ledig över jul. eftersom jag ska sluta på jobbet känns det märkligt att sitta och krama livet ur sig själv för att kunna vara ledig. men jag tycker mig inte ha råd att vara ledig utan betalning om jag ska vara arbetslös efter jul. nu har jag bara 7.5 timme kvar att jobba extra (!!!!! bara...). så strax ska jag sätta mig och sammanställa det roligaste projektet (NOT!!!!!) som de satt mig på på lång tid. nämligen resultatet av 382 telefonsamtal. (ja, jag har ringt 382 samtal. och nej jag jobbar inte med telemarketing, de kallar det kvalitetskontroll. my ass!)

måndag efter kvällsmat

pistagenötter: kan_inte_sluta_äta

minigran till salu

lucia idag alltså, det har jag missat lite. ha den äran lucia, eller nåt. fast julgransförsäljningen har börjat nu i mina kvarter. det måste vara världens minsta granar de erbjuder. mycket anpassat till trånga lägenheter. bara idag har jag sett 4 christianiacyklar transporterandes julgran. very urbanchic. shit vad jag gillar min statsdel! allt folket och alla butiker som poff ligger runt hörnan. nackdelen är bara att jag ibland känner mig skittråkig när jag inte pallar piffa mig bara för att gå gatan rakt fram. alla är så jävla balla och alternativa. *sveper in mig i bordsduken*

*gäsp*

igår la jag mig i sängen strax efter elva. elva!?!?! helt sjukt tidigt. och en fredag! släckte lampan halv tolv! halv tolv och somnade! dessutom sov jag riktigt gott, vilket definitivt hör till ovanligheterna. minns dessutom bara en dröm. att jag hade sex med killen från norgekontoret som hade en liten, liten pille! haha! nu sitter jag på pallen i köket, äter storfrukost och lyssnar på, enligt mig, världens bästa lördagsprogram mads og monopolet på drp3. sen går jag nog till jobbet. alla timmar behövs till julledigheten.

ibland förvånar jag till och med mig själv

kryss i taket. idag var jag på tvätteriet lite efter sju. på morgonen! helt otroligt att morgontrötta jag lyckades med ett sånt projekt. igår kväll väckte jag minnen till liv hos min käre far från hans ungdom då han gick till vaskeri i sin lilla danska stad. så han var tvungen att ringa och kolla läget. tvyärr var det inte så spännande, bara jag ensam i en förstelnad, julpyntad sjuttiotalsvärld. nu ska jag tapetsera lägenheten med tvätt innan jag cyklar till jobb.

kallt att stå ute hela dagarna nu. de har ju inte direkt kläder efter väder...

när jag gick för att växla mynt till tvätten så stannade en bil precis framför mig för att plocka upp en glädjeflicka. det är lika obehagligt när jag ser det sådär live. annars så har jag börjat vänja mig vid att se flickorna och deras fantastiska åttiotalsstövlar i tid och otid. har lärt mig att de afrikanska tjejerna har sitt område bort mot stationen, de "sydeuropeiska" utanför mig och så tjejerna från baltikum vid kødbyen. men varje gång de blir upplockade och man råkar höra fragment av prisdiskussionen får jag extrema obehagskänslor. positiv syn: bilen stannade i alla fall inte för mig. alltid nåt.

tidig mornar och jag är ingen bra kombination

hann inte tvätta idag. sista maskinen skulle påbörjas innan halv åtta. det hann ju givetvis inte jag. därför tänkte jag plåga mig själv lite och gå dit imorgon bitti. positiv syn: det är ju mycket bättre att tvätta med grus i ögonen än att sitta på tvätteriet fredagkväll. dessutom hinner det torka innan lördag. spritdrickande i rum med fuktiga kläder = inte så party direkt.

glaset är halvfullt

look on the bright side of life *vissel vissel*. det är mitt motto för dagen eftersom det inte är så mycket som verkar gå min väg. företaget har inte hört av sig än. positiv syn: inget svar är i alla fall inte ett nej. alltid nåt.

kanske dags att radera det numret innan jag slinter på fyllan

halv fyra i lördagsnatt när jag låg tryggt nerbäddad på en madrass från jysk hos mina vänner på den svenska sidan sundet får jag sms. jag var helt övertygad om att den var någon från nationsfesten som jag bojkottade som typ "vi saknar dig anna!!". men nej, nej, det är islänningen!! han undrar om jag är i byen. blev fan nästan lite ledsen för killens skull. det finns ju några alternativ på vad som skulle kunna ha hänt. 1. han fattade inte piken sist när jag sa "nej, söndag går inte. och det är nog en dålig idé överlag." 2. han är extremt fyllekåt (okej, been there done that) 3. han är hopplöst förälskad i mig för att jag är helt fantastisk. min personliga favorit är ju nr. 3, fast utan allt det creepy att någon sitter på sin kammare och tänder ett ljus vid sitt anna-altare och hoppas på att vi får barn med rosiga kinder och lusekoftor. nu när jag tänker efter så misstänker jag ju honom för att ha stalkat utanför min port en lördagnatt! fy fan! han har ju definitivt altarpotential. tar nog tillbaka det där med nr. 3. jag tar hellre nr. 2! men nej, det blir inte några mer fylleligg med honom. detta är anledningen till att jag dragit ner på mitt casualsex, för att folk (läs: islänningar) inte fattar att det bara är det. plus att jag tycker att det är ganska meningslöst. det tappade lite charmen efter mamma gick bort och blev mest obehagligt. men det är en annan historia. nu kan jag ju bara hoppas på att han inte står ute på gatan om kvällarna och kollar på vad jag gör i lägenheten. en stor nackdel med första våningen, sjuk insyn! förhoppningsvis fattar han piken denna gången eftersom jag sket i att svara på messet.

gammal? jag?

plattfot, nageltrång, hemorojd och giktmedicin. sa jag att jag fyller 28 nästa gång. 28, inte 68!

men ååhh, nu vill jag ju veta!

surfar in på fejjan. ser att jag har nya meddelande i inboxen men jag orkar faktiskt inte svara något glättigt om att allt är bra, snart är det jul bla, bla, bla. så jag skiter i det. jag erkänner att jag mest brukar kolla runt lite vad folk har haft för sig på sistonde och om någon lagt upp lite kuliga bilder. jag är egentligen ganska trött på hela grejen och måste säga att jag utnyttjar inte direkt potentialen. det känns liksom gammalt, eller, jag kanske är gammal. det jag skulle komma till är att jag brukar kolla in vad exet pysslar med ibland. kolla hans bilder och töntiga statusuppdateringar. idag behövde jag inte ens gå genom massa ytliga bekanta för att hitta honom utan han bara ligger där under "people you may know". eftersom jag är nyfiken på honom och hans fästis kan jag inte låta bli att klicka. hans status är "xxx har lyxproblem". jaha, vad då? har han typ två jobb att välja emellan eller vad? vill han bara skina lite inför andra, typ "jag har nåt göttigt men jag tänker inte berätta det". bara skit i att skriva nåt i så fall!! jag blir skitirri på hela grejen. sen kollar jag hans tjej "xxx inväntar svar". va fan?!!? nu blir jag ju nyfiken på riktigt. kan ju inte direkt messa honom och fråga. kan inte fråga nån annan heller. jag får helt enkelt hålla ut och hoppas att han uppdaterar igen.

grannen spelar victoria ( edit: haha, hon heter ju veronica!!!) maggio, but why?

tänkte tvätta ikväll eftersom jag för en gångs skull var hemma innan klockan sex. lagade lite käk, mums mums, blev mätt och bestämde mig för att packa ner all smutstvätt och bege mig. väl i den sunkiga tvättstugan så är först 3 av 5 maskiner sönder. tack, tack! så jag proppar i i de två resterande, *tryck, tryck*. här börjar det då gå på röven. 1. glömt tvättmedel 2. inga pengar på tvättkortet (varje tvätt koostar 22 dkk och det måste laddas på i affären) 3. tvättsystemshelvetet går på sommartid och är stängt redan innan klockan åtta!!!!! höll på att tappa förståndet lite, men agerade rationellt och besrämde mig för att gå in med allt äcklig, skitig tvätt igen, gå och ladda på kortet och köra två maskiner innan jobb imorgon. sagt och gjort, men väl på affären så är deras laddningsmaskin sönder!!! satans tekniksamhälle. nu vet jag faktiskt inte riktigt hur jag ska lösa det. får helt enkelt ta oskulden på att tvätta på offentligt tvätteri. hua! verkligen inget jag ser framemot men eftersom i princip det mesta i underklädesväg ligger i tvättpåsarna är det nog bara att bita i det sura äpplet.

hej, hej hallå!

lugn i stormen jag ligger inte död i lyan med katter som gnager på mina ben. var bara i sverige i helgen, jobbat mycket plus att mitt internet är lika schizofrent som nån i gökboet, typ. nej, men allvarligt, ena dagen kan man ladda ner med värsta hastigheten nästa kan man inte ens öppna firefox. jag blir tokig. nu funkar det i alla fall så jag passar på att blogga så att det inte är fler som behöver höra av sig och undra om jag lever (tack mlt för att du gjorde det, det värmde mer än du tror!). tja, annars då, inte så mycket, eller jo, i söndags myste jag med världens sötaste små sexveckors systrar. jag bara smälte och satt och tittade som hypotiserad. passade på att lukta så mycket jag bara kunde, älskar bebislukten, sådär söt och mysig blandat med lite gammal mjölk. eftersom det var så längesen jag höll en riktigt liten bebis hann jag tänka i två sekunder om jag skulle klara att ge nacken stöd och så. de är ju så små och sköra. men innan jag hann fundera mer langade pappa bara över en liten tvilling till mig och mina storasysterreflexer kickade in direkt. minsta broren föddes ju när jag var nio, så jag extramammade (obs: mamma inte amma) honom en hel del. flickorna och jag kom mycket bra överrens och jag kände mig väldans nöjd när jag återvände till min lilla den tomma lyan mitt i staden.

imorrn blir det segt

tryckt in mig en falafel från stället på hörnan, quality, not so good. blev ovän med taxichaffisen ännu en gång. hatar när de försöker rippa en, speciellt i sina egna kvarter, jag vet fantamig var det är enkelriktat och inte, sluta köra med mig bara för att jag bryter på svenska!!!! blev rust idag, kul! mötte lite nya friend-prospects. hälsade även på gitarristen från bandet innan jag drog mig hemåt. han tyckte han var het i rockrock à la h*gh h*fner och silkesnäsduk, som sagt, tyckte han självl. nu ska jag gå in i sängkammaren och avnjuta en halv natts sömn med mitt rökiga hår på kudden. tack för en bra kväll, ja... ni! tack!

all good in the hood

nu sticker jag till tåget och ö-bro. glöggfest! puss!

*sparkar mig själv i baken*

imorgon är det då dags igen. jag ska på intervju nummer två hos företaget. hoppas så himla mycket att jag får det (ingen jinx, snälla världen!). hade varit underbart att slippa vara arbetslös efter julen. plus att jag tror att jobbet skulle kunna passa mig perfekt. nu ska jag måla om naglarna för att jag kände att svart var lite "o-intervjuigt". men det blir någon annan härlig färg (vinrött?) jag menar, vill de inte anställa mig för min nagellacksfärg så är de verkligen ingenting att ha. outfiten vet jag däremot inte riktigt. huvudsaken är att jag känner mig snygg/bekväm/whatever och kan skruva upp självförtroendet på max. vill att de ska se en tjej som trevlig och charmig som har rätt kunskaper och kompentens. för det är mig ni vill ha!

ytterliggare utläggningar om blondheten

read me svarade så bra och jag gav ett så långt svar att jag tänkte sätta det som ett eget inlägg. det här men min blondhet, eller snarare avsaknad av mörk hårfärg har blivit en rikitgt tankeföljetång i min lilla hjärna. so here comes.

Read me. Watch me. Be me. sa...

Men ja! Jag är ju nymnörk och det ÄR fan skillnad!

Det är helt, helt sjukt.

den 3 december 2008 10:42

anna sa...

visst är det?!?!?!? att du bara bekräftar det jag redan misstänkte får mig att nästan förlora hoppet på mänskligheten (okej, lite överdrift, men du fattar). samtidigt så blir jag så irriterad att jag tänker behålla färgen ett tag till. av flera anledningar, för att det var svårt att få det helt blont, att jag brukar byta 4 ggr om håret och jag borde hålla ut lite till, fast mest av allt för att störa mina släktingar med att jag alltid ska gå mot strömmen. men jag vet redan nu hur mycket jag kommer att njuta när jag är nyfärgad, mörk då. för att dra till men en klyscha själv så kan jag bara säga att känslan mörk och mystisk är het!!!!!

den 3 december 2008 21:55

anna sa...

plus att jag inte vill falla för förtrycket (överdrift igen)och färga för andras skull och deras stereotyper och sist men inte minst jag tycker det är snyggt!

den 3 december 2008 22:00

änglar, visst finns dom!!!!

tillbaka i världen igen. härligt! läkaren var snäll och gav mig bara steroidspruta i knät så mina händer är fullt mobila (eller ja, det gör ju fortfarande ganska ont, men jag behöver ju inte köpa mjölk med skruvkork så är det lugnt). jag fick lov att stödja på benet men problemet är att det gör så satans ont. så när jag haltar från busshållsplatsen önskar jag bara att jag kunde teleportera mig eller att jag kunde flyga hem till lyan. och så... helt plötsligt så stannar en varubil och en kille (rysk? polsk? tjeck?) hoppar ur och på knackig engelska undrar han om jag vill ha skjuts hem. hur fint är inte det?!??!?! jag bara smälte och la alla mina misstankar om busemän och farligheten i att hoppa in i okända bilar på hyllan och bara embracade mänskligheten. han sa att han hade sett mig halta fram på gatan när han körde förbi och om ingen hade hjälpt mig när körde tillbaka så skulle han göra det. det var så gulligt att jag nästan inte fann ord och det, mina vänner, är väldigt ovanligt. härligt att känna att det finns hopp och värme här i storstaden och jag känner att detta är bara början på good things to come. tyvärr jag missade att fråga vad han hette men jag sa att han var min ängel och så önskade jag god jul. sen däckade jag på soffan i fyra timmar.

inte så farligt som det låter

farväl världen, farväl allt. nu åker jag till los hopitalozzz och får lite sprutor. efteråt är rörelse strängt förbjudenl, så jag kommer knappt våga mig till datorn. eller snarare om allt går som jag vill så får jag en spruta i var hand också, så mobilitet är nog inget att hoppas på. får se hur det går att ligga pall en hel dag, brukar bli ganska less. plus att det är trist att bo ensam och inte ha någon uppassare.

vet inte om jag överanalyserar...

jag börjar faktiskt tröttna på folks, läs: mäns, ansiktsuttryck när jag svarar på den klassiska möta-nya-människor-frågan "vad jobbar du med?". gör inget superavancerat men det är ett rätt ovanligt jobb. förvåningen i deras ansikten är så total, de förväntade sig liksom inte att jag skulle jobba med det. jag blir så trött! i början kunde jag tycka att det var lite roligt att se reaktionen, men nu känns det bara så könsstereotypt och pinsamt. jag menar, vad trodde ni att jag gjorde?!? blir så provocerad av att vissa dessutom tror att jag hittar på. sen är det bara tråkigt att säga att jag tycker att det blivit värre sedan jag promt skulle bleka håret nästintill vitt. men jag tänker verkligen inte bli mörk igen för den sakens skull. eller? har innan denna blonderingen vägrat blont under flera år för att jag kännt att kombinationen bröst, blond och skånska (nej, okej, dialekten har nog inget med saken att göra, utan snarare vad jag kan kläcka ur mig i ett jag-glömde-tänka-moment) gjorde att folk såg mig annorlunda. åh, herregud, jag vet faktiskt inte om jag överdriver eller inte. men det finns ju flera sätt att se det. jag vill för fan inte begränsas av en sådan banal sak som hårfärg samtidigt som jag skulle slippa reta mig på alla idioter om jag gick tillbaka till mörkt.

internetstalker

funderade på att googla sven + tyskland. men någonting säger mig att det nog inte ger önskat resultat.

nära skjuter ingen hare.

just det, helgen. riktigt roligt att hänga med min bror. så glad att jag har honom. efter att vi lyssnat på maxvolym på stereon bestämde vi oss för att dra till v*ga. pallade inte kredd så vi körde mainstrem. kom dock på efter ett tag att vi var tvungna att dela på oss, igen som stöter på mig om jag sitter med en bredaxlad, tvåmeters kille. han gick ner och lyssnade på house och jag stannade vid min sorts musik. måste varit något amerikanskt basketlag *fördomsfull* (skrev först fördumsfull, spot on!) för det var mycket låååånga och inte så skandinaviska killar. jag struttade runt med tuttarna väl synliga och njöt lite. fick lite visslingar och då tappade jag sugen lite. började snacka med en söööt kille som visade sig vara tysk (inget fel med det väl?). han hade svart skäggstubb och dave gahan-hår. vi stod och flörtade rätt rejält. fick många komplimanger i klassen "du är vacker". jag tog det till mig och sa snällt tack. däremot så var han inte så inne på hångelgrejen. don't ask me why. frågade tom om han var gay (ofint kanske, men håret var så nice att det skulle inte förvåna mig). men samtidigt, vad skulle jag göra egentligen? ta hem honom med bror på soffan? nej, nej, så jobbar inte jag. gött med lite uppmärksamhet ändå. blev av med honom när jag fastnade på toa för att knäppa bodyn. är ju inte det mest diskreta att stå med två händer under kjolen, lite lätt skrevande och fibbla med tryckknappar. bjöd vakterna på det.

don't try this at home

min klantighet har inga gränser vissa dagar. under matlagningen i lördags lyckades jag bränna bort ett rejäl bit skinn på en knoge när jag kom för nära ugnen, bara 275 grader. sånt som händer. men om jag då har ett öppet sår som vätskar sig lite behöver man väl inte jonglera med ett saltkar så att det rinner salt över fingrarna. skrek: "hjälp mig, jag har strött salt i såret!!!!!" lillebror svarade: "jaha, varför då?"

håller tummarna för att jag tar det med måtta på vår julefrokost

så är julefrokostsäsongen igång. eller snarare den har varit igång i några veckor. för er som inte behöver röra er i danska städer i december kan jag förklara att julefrokost är julfest med tokmycket sprit. det hör liksom till att arbetsgivare bjuckar på rejäl skiva. så nu vagglar och stapplas det runt på gatorna. vi träffade några "respektabla" medelåldersherrar i kostym vid fyrasnåret (den ena dock iförd juleölskepa från tuborg), lördageftermiddag, som formade ett klassiskt fyllegubbe-a. utanför mig gick det vilt till igår, men det gör det ju de flesta av veckans dagar, ganska fast klientel.

sängfösare

min snälla bror köpte med starkvinsglögg till mig. fast jag kunde inte riktigt fira första advent igår med glögg, var för bakis för att kunna uppskatta någon form av alkohol. så jag har tänt kalenderljuset idag och tagit mig en liten kopp (tre). nu känner jag mig lite lagom mjuk i skallen. perfekt för mig som har uppenbara sömnsvårigheter. *note to self, detta får inte bli en vana* *eller vafan, bara jul en gång om året*

lite bergarter har jag iaf fått med mig i kunskapsbagaget efter 6 års studier

återfunnit kontakten med två saker jag gillar: vårrullar och på spåret. vårrullarna gillar jag för att de går fortfort att laga när jag är vrålhungrig plus att det är gott, krispigt och salt. på spåret är lätt ett av mina favvoprogram, gillar att det är lite torrt (björn hellberg är så ball, faktiskt pratat med hans fru i telefon en gång, hon sköter alla hans bizznizz för han själv är så lost. haha!) samtidigt som jag får låtsas som att jag är allmänbildad när jag gissar högt och har jag fel så lär jag mig väl nåt nytt (kunde bergarterna). jag och mamma brukade ju kolla när jag kom hem på helgerna. vi åt massvis med lösgodis och höll handen (puss mamma!). däremot är jag extremt känslig mot musikavsnitten, skriker ofta högt av skam för alla som sitter i publiken och tafatt klappar händer, ja och för att de måste lyssna på skiten. det är ungefär lika pinsamt som dåliga möhippor (typ den på finlandsfärjan i singelmammor, aaaahhh, hjälp!). brukar ta toapaus. fredrik lindström var med idag, han vann såklart. är lite hemligt kär i honom. dessutom visade det sig att han ju är ganska lång. bara sett honom en gång tror jag, och då var jag onykter (full som en kastrull snarare) och han var jättelångt borta.

why not ett får liksom?

i taket på min toalett sitter ett uppblåsbart/penetrerbart får. luktar en blandning mellan dålig plast och ingrodd rök.

eller ska jag gå dit igen och bara gå bananas?

omg! rea på frukt och grönt i min netto. de pakistanska (eller indiska eller något annat, iaf iförda sjalar och fladdriga byxor i balla färger) tanterna gick helt amok. hamstrade paprikor och apelsiner, auberginer och klementiner som om det inte fanns någon morgondag. ska erkänna att jag rycktes med lite och köpte ekologiska tomater i blandade färger som jag vanligtvis inte köper. men bara för att broccolin kostar 4 dkk behöver jag ju inte handla upp alla julklappspengarna på grönsaker. mycket roligt däremot att obervera folks beteende när de inser att det är rea.

typiskt att det regnar bara

lillebror kommer idag!!! yay! har saknat honom massor sen jag mötte honom på bk under lördagsnatten. blir väl lite strosande i stan och sen kanske lite öl på det. lägenheten är nystädad och fresh ska bara sticka till affären och handla lite så jag klarar besök från en 2 metersmänniska som äter betydligt mer än mig.

det var en fånge på sjukhuset, han hade händerna fastlåsta vid midjan, undra om han var farlig?

sjukhusbesök i förorten. läkaren var mycket sympatisk och förstod precis min problematik. jag ska äntligen få den efterlängtade medicinen som i första hand hjälper magen, som i sin tur förhoppningsvis gör att jag slipper ha ont i lederna. ska röntgas om några veckor också, minsann snabba bud. fick lämna lite blod (måste ha världens bästa vener, nålen går in direkt och blodet bara sprutar ut i rören, saknar att vara blodgivare). och ja, kissa i en burk

tack staten för lånet - pengarna är på väg

aaarrgghh! idag skulle jag ju betalt tre och fem till se-es-en och telia. det har jag "glömt". hur ska jag lösa detta lite smidigt? svenska kontot står på nästan-noll och jag vägrar ge banken pengar för överföring. får nog fråga käre far.

ska nog bara turistig i helgen och mysa på strøget

nu fattas bara lite röda juläpplen, clementiner och hyacinter så är det julstämning i min lilla lya också. har småstartat inför advent med att proppa mossa i en gammal stake som jag hittat i en trapp och knutit små, små rosetter i en mini-en. tänk att jag också kan pyssla.

om jag sätter på vattnet i köket medan jag kissar så är det nog varmt i rören tills jag ska duscha

nu ska jag ta mig i kragen och hoppa in i duschkabinen. var alldeles för längesedan jag duschade. känner mig rent (haha!) utsagt skitig. går ibland väldigt långt mellan duscharna, mest beroende på att jag inte är så sugen på hela duscha i sovrummet-avloppet är kasst-grejen, men lika stor del beror på att jag försover mig (idag var det inte så konstigt, blev väckt vid halv fyra snåret av ett telefonsamtal om låssmeder och nummerupplysning) och om jag måste hinna föna håret innan jag cyklar iväg. men imorgon måste jag ju vara ren. då ska farbror/tant doktor klämma och känna. vill ju gärna vara lite fresh när jag ska drar ner byxorna och upp mig.

tecken på att lägenheten är ganska liten:

sladden räcker hela vägen runt, behöver inte byta uttag. du välter ner minst en sak (idag brödrost) och suger oftast upp någonting som inte skulle sugas upp (idag läppstift). nä, förresten, uppsugningen av olämpliga saker har nog ingenting med lägenhetens storlek att göra utan förmodligen mer på klantigheten hos den som håller i dammsugaren.

det är bara att ställa sig vid spisen och göra egen

orimligaste jag sett på länge: två korvar risgrynsgröt kostade på tilbud 48 dkk! 48!?!!? helt extremt överdrivet mycket. i sverige kostar väl en korvajävel 10 spänn eller nåt. jag som såg fram emot ensamma hemmakvällar med en korv gröt.

när min faster svarade på mailet använde hon en smiley, pappa skrev grattis med storlek 36. fint!

blandade skutt och småhopp, some good some bad. dåligt är att knät är så stort (sorry about the knäbloggning) att jag går som en blandning mellan "mitt ena ben är 10 cm kortare" och "jag har bajsat i byxan och måste dela på benen när jag går". inte så hett. het var däremot gjutjärnsgrytansom jag värmt upp till 200 grader när jag satte på snabbvärmen på ugnen för 20 min sen. bra saker idag var att jag har gjort min första utbakade eller ja, franska fläta. känns grymt, börjar få lite styr på det här med flätning, för en månad sen kunde jag knappt fläta hår alls. annan ganska nice är att jag använt min mammas/mormors gamla trenchcoat för första gången. vet inte varför det dröjt så länge. men det är iofs först nu jag har den i min ägo. nu är det ju så att jag sparat det bästa till sist. mannen från firman jag var på intervju ringde idag. YAY!!! han undrade om jag fortfarande var intresserad. jag bara: "hell yeah!". okej, inte riktigt men. han tror att det nog blir ett jobb till mig. han kunde inte lova till 100% men ville att jag skulle komma och snacka med dem igen nästa vecka. nu ska jag inte jinxa nåt men, fy fan vad gött!!! jag blev så glad att jag mailade halva min släkt och jublade. kan ju liksom inte gärna jubla på jobb eftersom jag inte vill prata med dem om det. idag känner jag mig mycket nöjd med mig själv. så jag ska fira genom att ligga med knät i högläge, kolla på closer och äta vitt bröd. puss världen!

*singel i stan*

hade lite quality time med mig själv. grillade marshmallows i form av julgranar över ett ljus. alltså det kändes ganska bra tills jag fick lite bridget jones-vibbar, då blev det mest patetiskt. så då blev jag sugen på choklad (surprise, känner sig nere, trösta med sötsaker, oh ja vad det kommer att bli bättre!). gick och hämtade chokladet från "gömstället". men i sista stunden lyckades jag kämpa emot suget och åt tre riskakor istället. mums, verkligen.

sockersug

gömde godis på tre ställen i lägenheten igår kväll. undra hur länge det får vara orört?

bara det är undanplockat är jag nöjd

nu är hon minsann igång igen, min granne, med dammsugningen. hon verkar vara på gränsen till besatt av sin dammuppsamling. för senast hon körde runt med den var i lördagsmorse. vad gör hon som skitar ner så ofantligt? fattar noll. jag dammsugar kanske två gånger i månaden, max. men sen har jag ju också golvspringor lika stora som helvetesgapet som verkar sluka det mesta.

smaken är som baken

min kollega som väl går under benämningen pluzzz-size, har emellanåt ganska "fräcka" kreationer. minnet av skjortan hon hade i somras med ett påsydda jeansfram- och baksidor över bröst resp. rygg är fortfarande mycket levande i mitt medvetande. synd att jag aldrig fick till ett foto. sen har hon ett par döläckra *tiffany persson* turkosa skor som hon har med turkosa nätstrumpor *fashion*. kallare väder brukar ju resultera i mer kläder. mitt absoluta hatobjekt i allmänhet när det kommer till vinterobjekt är såna små fluffiga halsdukar, som är i syntet men som är luddiga. vet inte vad de heter men de är så groteskt fula. idag sportades en grisrosa fulhalsduk i kombination med gammelrosa poncho. jag är inte så svårtflörtad men där gick gränsen för vad kräkreflexen klarar.

ge mig! gah! lustgas, morfin, stolpiller whatever, jag är minsann inte kräsen

uöh, hallå, det är saida. jag kan knappt stå, mitt knä är lite lätt vätskefyllt för att säga det minsta. trist läge med att bli utkonkurrerad i punktlighet av sina leder. 3 dagar kvar till doktorn. snart hjälp. 2 dagar, 23 timmar, 59 minuter och 57 sekunder. snart.

kategori: värdelöst vetande

crazy, totally crazy. mitt knä tänkte jag på, men insåg att jag skulle kunna applicera det på mitt eget sinnestillstånd också. poängen var att högerknät har gjort ont de senaste tre måndagarna för att sedan bli grapefrukt-stort på tisdagen. knät är så punktligt att jag som alltid är sen skäms lite.

polis är han också, lång och mörk.

i natt drömde jag om min gamla högstadieförälskelse ännu en gång. vet inte vilken gång i ordningen det är jag drömmer om honom. känslan när jag vaknar är så varm och mysig att jag nästan blir övertygad om att det skulle kunna bli något.

en snart 30-årings dilemma inför högtiden

ett problem har uppstått. nyårsplaneringen har påbörjats. troligtvis blir det firande i malmö med vännerna hemifrån. med respektive! helt plötsligt är det bara jag och fifs som är ensamma. jag hade alltså behövt en dejt. hur i hela fridens namn skaffar jag en nyårsdejt? ska jag bara gå ut på krogen här, fråga random dansk om han vill kompanjera med mig till sverige? eller?

långt inlägg om nattliga eskapader och lite så

jag fick slänga mig på tåget till malmö i helgen. full i flin efter farmors middagseskapader. väl där fick jag umgås med mina härliga vänner. riktigt roligt. vi tog en sväng ner till chokladfabriken där jag glömde umgås med mina vänner och istället hängde med lite olika snubbar. en var en bekant från uppsala som vill bli operasångare, det är ju intressant, inte direkt något som jag själv tänkt på som framtida yrke, antar iofs att man måste kunna sjunga som någonslags början. han hade en polare som såg ut som en mini-pavarotti och jag frågade lite odiskret om man var tvungen att vara fet för att vara operasångare. mycket smidigt. sen var det nån snubbe som var lite sugen på mig, men jag tyckte mest att han såg ut som en björn, väldigt mycket ansiktsbehåring. killen kan nog ha haft potential om det inte var för att han var så jävla kort, så nej, han fick en puss men där drar jag gränsen. sen hamnade jag bredvid en kille som definitivt hade potential. dock handlade vårt samtalsämne om döda föräldrar, vilket kanske inte är det bästa ur raggningssynpunkt. jag grät iaf inte, det måste ju ändå ses som ett plus. tyvärr skulle killen ut och röka men sa att han skulle komma tillbaka. men sen gick jag ifrån att vara självsäker och helt orädd till att inte våga prata med honom igen för att riskera att verka för intressad. what's up? varför blir jag så jävla schtizo och helt plötsligt ändra beteende? blir riktigt irriterad på mig själv , speciellt när jag insåg att han var på väg att gå och jag ändå fortsatte att spela svår. extremt tröttsamt tonårsbeteende. jag vill ju inte ha en kille som vill ha en tjej som är tyst och söt. jag vill ju ha en kille som älskar att jag är högljudd och inte kan hålla käften. varför då agera motsats? för att inte gå hem på tom mage och lite sorgen övertalade jag operasångaren-to-be att köpa falafel till mig, sen insåg jag att jag precis missat tåget hem. så för att hålla värmen i min rumpkorta (some say muskort, i don't like, i say rumpkort) bestämde jag mig för att gå till centralen. dagarna som kommer får ge svar på om det var smart att försöka hålla värmen eller om jag exponerade mig för kylan lite för mycket. fick svänga in på bk bara för att hålla värmen. hatar att äta på hamburgerkedjor men ibland har nöden ingen lag. satt i all min ensamhet och mumsade och värmde skinkorna. helt plötsligt ser jag lillebror. jag blev så glad. det blev han också även om han var tvungen att slå lite på mig. fick garantera för kassakillen att det inte var nån misshandlare utan bara brosan som blev lite uppspelt. han ville först följa med tillbaka till kbh men vi kom fram till att det var bättre om vi tar det en annan helg. lite roligt var dock på tåget, jag lyckades tjyvåka med min remsa och åkte alltså gratis tur och retur, jag är en fena på att vitlögna, alltid väldigt trovärdig. inget att vara stolt över men kan jag spara 120 dkk på resa så tackar jag inte nej. det lite roliga var att jag ballade ur i dubbelmoral när två hippa killar på 20 typ, försökte tjyvåka med någon dålig lögn. killarna började klaga högt när tågvärden gått och då kunde jag inte hålla mig utan skrek: "men va fan, håll käften. kan ni inte bara ta och köpa biljett som alla andra!?!?!". det kom från hon som själv tjuvade. hrm.

nej, jag har inte barn

umgicks med min väldigt dementa farmor i lördags. ibland känner hon igen mig, ibland inte. fick gång på gång berätta att jag var hennes äldsta barnbarn, att min pappa är hennes son, vad jag heter i efternamn osv. ett tag var hon väldigt inne på pappas födsel och vi fick höra hur hon sa till två läkarkandidater "nu lägger jag mitt liv i era händer". sen fastnade hon lite på barn och jag vet inte hur många gånger jag fick förklara att jag inte hade några barn. "har du barn då?" "nej, farmor jag har inga barn" " borde du inte skaffa barn snart, du vet det blir bara svårare ju äldre man blir" "ja, jag vet att det blir svårare, men jag har ingen brådska, jag måste ju dessutom ha en man för att få barnet" "nej, det behöver du inte" "nänä, okej då". tillslut så skrattade jag och faster mest. tyvärr som men många dementa så blir hon förvirrad och arg emellanåt när hon inte riktigt minns eller på något annat sätt känner sig otrygg. eftersom hon alltid varit en dam med bestämda åsikter gäller det att ta det försiktigt när hon börjar bli arg för hon blir så in i bomben arg. hon var iaf på strålande humör under middagen (förlåt världen, jag åt kött, hade inte så mycket val, eller jo det har jag ju alltid men det är skitsvår en kombination när jag inte vill vara kräsen samtidigt som jag vill följa min övertygelse) då farmor skålade (hon glömmer ju att hon druckit så hon dricker lite till) undervisade om etikett, bad alla ta mer mat och flyttade runt på allt. det var riktigt roligt när hon la upp mer sås på fasters tallrik, som hon liksom bara stänkte på måfå så att hon kunde ta ut grytan (vi var hemma hos faster men farmor trodde att det var hennes hus). sen kommer hon tillbaka med ett stort fruktfat och en japansk kniv "nu är det dessert!" och vi bara fnissade. hon är söt min lilla farmor, men hon hade verkligen mått bra av att bo på ett hem.

jag älskar min pappa mer för varje dag som går

pratat en lång stund med min lilla pappa ikväll, eller liten är han ju inte, nästan 2 m. (undra varför jag gillar långa män? okej, jag är ju inte sugen på varken min pappa eller lillebror, men de förmedlar ju för mig hur jag vill att en man ska vara. generös, snäll, lång och händig! jag älskar händighet, känns nästan skrämmande att säga så, att jag gillar den könsklyschan. men jag är lat och vill att min man ska sätta upp tavlorna i våg, eller snarare jag ska peka och säga ja eller nej, han ska ha bryet att mäta ut placeringen) lång parentes där. det jag skulle komma till är hur underbar min pappa är. jag var ganska nere, knähelvetet, ensamheten och den stundande arbetslösheten. han vet inte riktigt vad han ska säga för att göra mig glad men så helt plötsligt kommer vi in på mamma och pappas kärlekshistoria, jag som bebis, att jag var stor redan vid födsel (gäller att börja tidigt, vill ju sätta ribban) och hur mycket han älskar sitt lilla gryn (det är jag det, pappa kallar mig för grynet. mamma kallade mig fisen eller spöket). att jag inte var klädd i rosa som barn och hur vi barn alltid fick leka som vi ville i vår stuga. jag bara smälte och glömde helt bort min ledsenhet, blev istället så glad för allt jag har. fint.

jaja, vad är en bal på slottet?

förmodligen sist kvar i hela kontorsbyggnaden men jag är vid ganska gott mod ändå. kom sen till jobb idag eftersom jag först inte var säker på om jag borde gå eller inte. jag höll dessutom på att svimma precis när jag tagit på jackan. efter toabesök och lite pustning på sängen cyklade jag ändå. tänkte att det var bättre om jag var bland folk om jag mår dåligt än ensam i lyan. den där scary tanken på att ligga död och ingen saknar en kan jag ju kämpa mot om möjlighet finns. funderar på om jag ska köpa något käk på vägen hem men har ingen aning om kontostatusen. borde ju visserligen komma pengar i dagarna. annars blir det väl lite godis bara för att det är fredag och jag är ensam. lite popcorn får det nog också plats med. är popcornberoende, mitt 20-pack micropop är snart slut.

lite snö i byen idag

känns som att jag inte bloggat på år och dar. internet i lyan har inte funkat, mitt knä har slagit ut mig helt, knappt kunnat röra mig och mest legat ner. igår var jag hemma från jobb, då sov jag från 01.30 på natten till 13.45 för att sedan eftermiddagsvila mellan 15.30 till 17.30. oj, vad min kropp inte mår bra. längesedan jag sov så mycket utan att vara bakfull.

sen har jag haft relationssamtal med min väninna om varför vår vänskap kom på svaj och dessutom avskedsfikat med henne. mycket som händer nu.

dessutom kom en ny bebis i vänkretsen kom igår. nu börjar vi bli vuxna på riktigt. ser fram emot fester och tillställningar med blöjor, nappar och gulligull.

flickorna som nästan fick samma födelsedag som mamma

världens finaste tvillingsystrar (förlåt kicki och syrran! men ni är inte så små längre. blir liksom inte lika sugen på att sitta och gulla med er i famnen. men ni är näst finast!) fyllde tre veckor i söndags. nu har jag äntligen fått se bilder på de små liven. jag bara smälte och ville klappa dem på bebiskinderna och sträcka fram pekfingret för dem att hålla i med en liten hand. det bästa kortet var på systrarna liggandes bredvid varandra med den ena hållades i den andres arm. så ljuvligt söta. jag var tvungen att ha dem som bakgrundbild på jobbet, så nu har jag tvenne flickor på mina tvenne skärmar. och det ryckte bara lite i livmodern.

om jag har berättat om det värsta scenariot kan det ju bara inte hända

dagen till ära valde även mitt knä att svälla till dubbel storlek. jobbigt att stappla runt. ondast gör det dock när jag ska ner på toalettstolen, den är ju så satans låg. då spänner det till som bara den i knät eftersom vätskan inte har någonstans att ta vägen. roligast är det när jag ska upp igen från dassastolen. då önskar jag verkligen ett sånt där pensionärshandtag att ryck atag i. skräckscenariot är ju att toarullshållaren ger med sig och jag flyger bak, ramlar, skriker av smärta för knät och slår mig någon annastans. och måste ringa efter hjälp liggandes inklämd på min minimala toalett med byxorna nere. fy för.

roligt att få sig en titt på förorterna också

intervjun gick väldigt bra. de var intresserade av mig som person och mitt kunnande men även av att jag var svensk. lite gött att man ibland har flyt. vet dock inte om det blir något reellt. firman var tydligen i lite kris (surprise, något som går runt eller??) och budgeten ska studeras innan närmare besked kan ges. men jag är riktigt nöjd att de nappade på min spontana ansökan, lite egoboostning skadar aldrig.

ball tjej

jag blev under lördagskvällen på mitt bästa underhållningshumör. drog historier om tjuven och om min möjliga hemorrojd (hanna f, haha). men mest skrattade de när jag blev utmanad att bevisa att jag faktiskt saknar skiljevägg i näsan. så jag böjde till en piprensare och demonstrerade. ibland bjuder jag kanske lite väl mycket på mig själv.

måndagens smartaste

jag gnuggade mig precis i ögonen med fingrar in smorda med burt's bees-cerat. inte så smart med tanke på pepparmintsoljan. ser knappt skärmen

gammal reumatiker

idag ar det bara fem grader när jag cyklade till jobb. det kändes direkt i knät. hade dessutom känningar igår, precis som att knät förvarande. älskar det faktumet att mina leder blivit som pensionärsleder som typ kan förutspå väderleken. som saida fast bättre. men jag hittar inga borttappade hundar eller vantar

får nog ta på min fina söka-jobb-blus med pennkjol, given succé

imorgon bitti ska jag ta tåget ut till förorten och gå på intervju. de har inte ansökt om ett jobb utan nappade på min spontana ansökan, det känner jag mig mycket nöjd med. annars så tar jag det som det kommer. har inga extrema förhoppningar men är det folket trevliga och de betalar mig hyfsat så är jag definitivt intresserad.

avstyrd grannfejd

nyss skickade min trappgranne några trappor upp en fin liten lapp i brevlådan om att jag borde sätta i en ny lampa i trapphuset. fick en likadan lapp för några veckor sen. då satte någon i en ny lampa som nu helt oförklarligt är borta. det är inte så att jag medvetet struntat i att köpa en lampa det beror bara på att jag:
- nästan aldrig använder "huvudentrén"
- har minne som en guldfisk

jag blev i alla fall, precis som vid förra lappskickandet, heligt förbannad på att snubben just skickar lappar, när han vet att jag är hemma. så töntigt. kom ner och prata med mig för fan! jag är bara hyresgäst och har inte en jävla aning om hur det funkar i detta huset! istället för att svara på samma töntiga sätt, haltade jag upp i mjukisbyxor och förklarade situationen. tror nog att han blev lite paff att jag kom och ringde på. ännu en gång, all heder åt min orädsla för konflikter!

lite pinsamt var att jag pratade låtsasdanska när hans tjej var svensk. undra om hon läser bloggen, i så fall: "jag har finare byxor än dessa, framförallt finare kjolar!" gillade dock hans förklaring till varför det var så viktigt att fixa lampan: "så att inte nån ramlar och stämmer föreningen. det blir så dyrt!" mäh! bara säg att du vill att jag ska köpa en lampjävel. i'm on it!

nu är allt ganska bra

blev en riktigt rolig lördag trots att jag var lite deppig till att börja med. middag i goda vänners lag. skitsnack och billig chardonnay. överraskningsmomentet var superroligt, hon blev så himla glad. världens största bebismage, en vecka över tiden. framåt småtimmarna, tre tjejer rökandes under köksfläkten samtidigt som livets stora ämnen avhandlades. sen sov jag på soffan och fick lyxig frukost innan jag begav mig hem till huvudstaden.

gör ont i hjärtat när jag tänker på det

det här med planlöshet och ensamhet. ibland får jag rysningar och blir jätteledsen när jag tänker på ett hypotetiskt scenario där alla bara fick rädda en person, sin närmsta, i en olycka eller dylikt, så skulle jag inte bli räddad. det är ingen som är min närmsta som inte har någon annan som är närmre.

redan hunnit trycka i mig så många juleskum att jag mår illa

drog ett varv på byn. födelsedagspresenter och en outfit till ikväll lyckades jag att införskaffa. sedan svängde jag förbi mataffären och köpte tre flarror chardonnay (3 för 100, älska dk!) och en påse juleskum. nu ska jag sätta på mig gamefacet och göra nåt åt min vita risbuske till hår. sticker över till svenska sidan på överraskningskalajs strax.

allt går inte efter planerna, vilka planer?

sedan jag flyttade över sundet så har jag kört på planlöst, meaning att jag inte gjort planer flera veckor i förväg utan istället tar dagarna och framförallt helgerna som det kommer. i början blev jag sjukt stressad och bara tanken på att spendera helgen själv gjorde mig tokig. numera tycker jag det är ganska skönt, för i de flesta fall så händer det något och då blir spontaniteten i det så mycket mer uppskattad. som igår tex. visste inte vad jag skulle hitta på, såg framför mig en hemmakväll med film och godis (juleskum!!). istället blev det shabbatmiddag hos faster med massor med god mat. dock gick vegetariangrejen på röva eftersom jag fick dåligt samvete att inte äta maten som serverades. jag hatar att vara kräsen, finns inget värre än folk som gnäller på mat. ät och håll käften är mitt motto.

nej inte riktigt, jag och faster pratade en hel del om det och nu är hon beredd till nästa gång. eftersom de inte äter griskött själva, orena djur, så hela grisindustrin är inget de stöttar. funderar på att äta kött ibland när folk bjuder på middag typ. eller går magen helt bananas då? jag beundrar och uppskattar verkligen principfasthet men känner samtidigt att jag inte gillar att helt bestämma vad jag får och inte får. för fan vill jag äta ett halvt kilo godis så får jag väl det även om jag inte borde äta godis. lite flummigt men ungefär så. jaja, det enda egentliga svårigheten med att inte käka kött blir ju julen. bara tanken på att allt är kött utom typ vörtbröd och janssons känns lite uppgivet. tänker verkligen inte begära av min käre far att han lagar dubbelt. vi får ta ett pre-jul-snack om det.

på tal om att inte göra planer och att det löser sig. igår messade tjejen från i lördags. ville att jag skulle komma över och dricka drinkar med hennes väninnor. jag blev så jävla glad! tyvärr var klockan halv två och jag hade pyjamas och tvättat bort smink och allt. drog en ligen nödlögn om tidig resa till sverige idag och hoppades på att jag fick komma nästa gång. fan, så synd ändå att det var så sent. jag hade lätt gått annars. ångra mig tänker jag inte göra utan istället vara nöjd över att hon kom ihåg mig och ville träffas. yay!

förvirrande tider, men nu har jag nog bestämt mig

hur jag än övertygar mig själv om att jag har ett jobb i januari och jag tror på det kommer det ändå strimmor av tvivel. de strimmorna förökar sig och helt plötsligt är det inga strimmor mer utan snarare ett helt fönster på vid gavel med solen skinande rakt in. men helt plötsligt rör det solljuset inte det ursprungliga strimmorna utan något helt annat och på ett plan så mycket viktigare.

min hjärna koncentrerar sig för tillfället runt köttets vara eller icke vara. jag har alltid klassat mig som en köttälskare, men jag äter nästan aldrig kött. en kycklingfilé då och då, lite skinka på mitt rågbröd och om jag går på restaurang. om jag inte tycker om att tillaga det som betyder det väl även att jag inte tycker om att äta det och jag kan numera inte längre bortse från de moraliska aspekterna. det är faktiskt vidrigt hur djuren behandlas, tänk i detta lilla land där antalet grisar är fler än människorna. fy fan. jag tror inte att jag kan stödja den sjuka köttindustrin längre (älskar fortfarande kødbyen dock).

det största problemet med köttet är egentligen miljöaspekten. jag kan inte i mitt miljöhjärta försvara att jag bidrar till den skenande växthuseffekten för att jag vill ha saltkött på mackan. när jag ballar ur gånger tusen på människor som kör onödigt med bilen och som inte förstår att alla bäckar små, då kan ju inte jag sitta på mina höga hästar och tycka att min köttkonsumtion är okej. om det finns något enkelt men samtidigt betydelsefullt jag kan göra så är det ju detta. nej, nu fan är måttet rågat. hädanefter blir det inget mer kött.

vad skönt att skriva det och samtidigt så definitivt!

störigt att min kalender sparat in på mångrejerna

idag såg jag en regnbåge, då önskade jag mig något. väldigt, väldigt hårt.

sen när jag cyklade hem var det fullmåne, eller nästan. vet inte när nästa fullmåne är. försöker undersöka om det är de nätterna jag sover extra dåligt. i natt la jag mig halv fyra och somnade inte förrän efter fyra. oh joy!

skulle bara skriva lite men det var tydligen en del som behövde komma ut

längesen jag skrev märker jag. senaste dagarna har varit ganska pissiga. hade ont ont i de dåliga lederna i måndags och när jag vaknade igår kunde jag givetvis inte gå på högerbenet. jag förtränger ofta att smärtan bara är det inledande stadiet. så igår låg jag hemma på soffan med svullet knä och ont i tummarna. så skitigt läge. dessutom kommer nedstämdheten som ett brev på posten. låg hela dan, pallade knappt gå på dass (fördel med liten lägenhet, inte långt att linka), vet inte hur många filmer jag såg men jag fortsatte bara att mata på med underhålling för att inte bli för jävla ledsen. bara att acceptera att jag har en sjukdom som är nyckfull och begränsar mig ibland, men att det förhoppningsvis blir bättre när jag får min efterlängtade medicin. har lyckats få tid den 28 nov istället för den 8 dec. jippi! ska dit om 3,5 vecka, ingenting ju. not! irriterande att vara mitt emellan två sjukvårdssystem.

nu har det dock vänt, benet är bättre, humöret lite mer uppåt. jobbgrejen ligger dock fortfarande över mig som ett ok. inte fått något napp ännu men jag hoppas så att det löser sig. även om jag får vara kvar på mitt nuvarande så är jag ganska tveksam. främst för att stämningen är så skrämmande negativ. två av mina kollegor tycker så illa om varandra och jag vet inte om jag orkar vara den medlande och positiva mittparten. den senaste veckan har jag varit ensamma med båda och de har pratat så mycket illa om varandra att jag bara vill spy. jag fattar inte varför ni är kvar på era jobb när ni uppenbarligen inte mår bra av det! en sak är säker att det får iaf inte mig att må bättre. hat och avsky, småsinthet och negativitet är så obehagliga känslor som jag helst inte vill ska medverka i mitt dagliga liv. okej att balla ut över amerikanska idioter som inte fattar att problemet på oljekrisen och det stigade bensinpriset inte är att borra efter mer olja utan att ändra sina livsmönster. men att sitta dag in och dag ut på sitt jobb, spendera den tredjedel av sin tid där och bara sitta och reta sig på nån annan och må dåligt. det är fan inte värt det allstå!

måste ge mig ut på vänskapsmarknaden nu också eftersom den vän jag spenderat mest tid med flyttar nästa vecka. det har varit en fin vänskap som gett mig mycket men just nu så vet jag inte helt. känns som att den den sista tiden kostat mer än det smakat, vilket vännen är medveten om men ändå inte riktigt försökt göra någonting åt. finns bara så mycket saker jag velat göra med henne innan hon drar, men det har det tyvärr inte funnits tid och ork för. vet dock inte helt hur jag ska gå till väga med vängrejen. inte som att söka jobb direkt. hoppas att höra från tjejen på baren i lördags, hon var härlig. vi diskuterade politik, vegetarian vara eller icke vara, överhippa butiker i vårt område och mc-gäng, sånt gillar jag, när ett samtal kan byta ämne hundra gånger men båda parter fortfarande har något vetttigt att säga.

nåt gott av i all påhittad misär är att jag vägde mig i morse och blev postivit överraskad. bryr mig faktiskt inte så mycket vad vågen står på (åh, vilken klyscha!). brukar mer kolla i spegeln och se om jag gillar det jag ser, vilket till största delen gör. sen när jag drar på ett par byxor efter tre veckor får jag reality check att jag kanske gått bananas på juleskumet. i måndags körde jag för övrigt lite hemma-pilates. haha, vilken syn. kvinnan i filmen var så extremt vig och töjbar att jag nästan ville åberopa trickfilmning. jag själv var vig som en gammal gris och kunde inte direkt rulla som en boll. tror att jag ger det några gånger till ändå, kände liksom att jag använde muskler som legat i dvala alltför länge, typ 8 mån för länge.

7 saker

jag antog utmaningen att berätta 7 saker om mig själv. vassego.

1. jag har bucklat minst bilar tre gånger i mitt liv, med mig själv vid ratten. förstört en vindruta genom att krascha in i en häck. sabbat kofångaren bak så jag började svänga lite tidigt ur en parkeringsficka. värst var en postskåpbil där reparationen gick på 40 000.

2. har en enorm besatthet av att mina luftvägar i näsan ska vara fria. snyter mig ofta och hårt. vaknar mitt i natten av att jag petar hjälplöst i näsan. får som resultat näsblod light ganska ofta. plus att jag inte har någon skiljevägg lite längre upp i näsan.

3. har precis som personen som utmanade mig funderat mycket på tjejsex. har väl alltid gjort det mer eller mindre. borde verkligen prova, har kanske missat nåt helt.

4. en av mina favorithobbies eller snarare någonting jag har svårt att låta bli är att vimma (numera jiffa väl) vaskar med skurcreme. speciellt sådana som är bruna av kaffe eller te. tomteskum går också bra. brukar vimma borta också, det blir ju så blankt och fint! tycker om badrumsvaskar också, har dock ingen själv numera.

5. ända sedan barnsben har det påpekats för mig att har motorik som en gammal gris. (anna, 5 år: "jag är ingen gammal gris!"). går in i möbler, snubblar, vrickar fötterna, osv. har slagit ut halva mina båda framtänder och har slagit i knät så illa att det nu är kroniskt sjukt.

6. extremt bruk av "absolut torr" i ungdomen och under alla baler jag gick på som student har utvecklats till att jag inte svettas i armhålorna. däremot under och mellan brösten, i pannan och på ryggen.

7. hör nog egentligen inte så dåligt som jag brukar påstå. är bara disträ och orkar inte lyssna.


om mina vänner kix och nikko är sugna så vill jag veta 7 saker om er.

professionell tjuv

i lördags hängde vi på det enkla v:et och drack öl. spanade in allt och alla, flörtade. people watching är min favorithobby. när mina vänner gick hem stannade jag kvar och hängde med en söt rödhårig tjej som visade sig vara gift med bartendern. drack sprit med is och rökte hemrullade ciggaretter. plötsligt kommer det in en märklig, påtagligt hög snubbe som säger att han sticker från snuten. han pratar grov malmöitiska, skinnpaj och långt hår. ser ut lite som en övervintrad gammal musiker. han kör den klassiska "vet du inte vem jag är?" varpå jag svarar "vet du vem jag är?". förmodligen på grund av sitt rus och snuträdsla går han hela tiden in och ut ur baren. till slut berättar han att han är professionell tjuv och är i kbh för att råna folk. visste fan inte om jag skulle skratta eller bli rädd. han var jävligt läbbig emellanåt. speciellt när jag kommenterade något om min handväska och att det inte var något direkt av värde i den, då svarar han, innan du märker att din väska är stulen har jag redan varit i din lägenhet. blev inte klok på hur mycket sanning i det låg i allt och om han gjorde inbrott eller verkligen slog ner folk och rånade dem. jag vill nog inte heller veta, men han var solklart skum. jag blev dessutom provocerad (surprise, när blir jag INTE provocerad) av att han tänkte göra stötar på min gata att jag hotade att lämna en full beskrivning till snuten och fan ta mig se till att han åkte dit. "track you down!" herregud, jag har kollat på för mycket snutserier med coola poliser. vet inte om det var så smart att stå där och spela tuff men va fan jag betalar fan skatt och han ska inte komma och sno mina cash. *samhällsnyttig och hederlig medborgare*

inser ju nu att han är vill lite mer än jag

trodde i min vinfylla i fredagsnatt att jag aldrig svarade islänningen om hans måndagsförslag. men såg igår att jag visst hade svarat. försökte nog antyda att det var idag som gällde och att måndagen inte var intressant. men det framstod nog mest som att jag var sjukt sugen på honom, vilket till viss del var sant men jaja. snubben messade iaf imorse och frågade om vi skulle ses ikväll istället. en söndag? ännu mindre än en måndag faktiskt. nu fattar jag ju att han verkligen är intesserad, trist läge liksom eftersom jag inte ser någon mening att dejta honom. jag kommer bara att göra mig till eller vara otrevlig och involvera hans känslor då är bara fel. funderade på om jag skulle hålla kvar honom som ett ligg fall i fall jag blir sugen en helg men jag beslutade mig för att det skulle vara ganska svinigt. det är lite sjukt att inse att jag själv är skitstövlen förtillfället, men ganska gött samtidigt att veta att jag har makten.

allt jag ville var att han skulle komma hit och bara ligga med mig

nej, jag är inte kär. jag blir bara så sjukt intellektuellt stimulerad att jag ibland misstolkar det för något annat. trist är bara att för mig är fredagar ledighet och avslappning, fest och galna grejor. det tyckte inte min vän var i ropet direkt. jag är ledsen men när man som jag jobbar 9-5 (okej det är 10-6) så är fredagen helig. jag vill festa till det, bryta vanor, känna mig ledig och fri eftersom jag måste jobba på måndag igen.

jag är ensam nu. fick ett plötsligt kåthetsryck. messade islänningen. frågade var han höll hus, om han var hemma och räddade den finansiella krisen på ön? vilket givetvis betydde: jag vill ligga, vill du? när jag skickat messet ångrade jag mig naturligtvis men bestämde mig för att se det som ett socialt experiment (vi har för fan inte hörts på över en månad, jag vill ju veta om jag fortfarande har kvar min mo-jo (hur fan stavas det ordet, aldrig skrivit det förut?)

håll i hatten nu. snubben svarar att han är på fyn (annan dansk ö) och inte kommer hem förrän söndag. sen undrar han om vi ska ses måndag kväll...

VEM FAN SES PÅ EN MÅNDAG??? och framförallt vem fan ses en måndag och slentrianligger? inte är det jag i alla fall. för mig är veckodagar heliga utan utomstående pack med kukar. jag är för fan upptagen med mig själv och mitt liv! är jag ensam om detta? är det bara jag som helst koncentrerar ligget till en helgdag? jag blir sjukt stressad av tanken på att spontanligga på måndagkväll. det är dessutom efter min danskkurs, ska jag sänka en vinare till kvällsmaten för att komma in the "mood"?
tips mottages gärna.

fredagsmiddag med vin

ibland tror jag nästan att jag är kär i henne

detta brukar jag tänka på när jag cyklar till jobb

det här med språk. jag har kommit fram till några sjukt sexiga språk, framför allt om de talas av en man med skäggstubb, 1.95 och som är grym på att sätta upp hyllor och fixa stopp i avloppet. måste vara bästa kombon. speciellt om humor dessutom är närvarande. *ensam kvinna på kammaren* sugen*

jag gillar:
danska (ganska givet iofs, mads är ju gud. de flesta danskar, men för tillfället är det speciellt snubben på förmiddagsradion som gör mig knäsvag, ta mig, förför mig, visa mig dina hemliga ställen i stan, ge mig ett barn eller två som du kör till dagis i chistianiabiken)
skotska (of course lite geraldine-influerat, men en fin brittiska får det ju verkligen att rinna till, skulle gärna bosatt mig ute på en hed med en massa får om det var så att tillfälle bjöds)
isländska (snubben i örnen var ju bara så het, dock måste det vara en manlig man, han som värmde min säng ett tag var alldeles för mjäkig)

bubblare:
italienska (skulle ju kunna bli riktigt bra alltså, mörk och muskig, måste dock kunna laga mat, jag är inte intresserad av att passa upp)
franska (det är bara sexigt helt enkelt, dock utan sliskigheten såklart, men tar inte topp 3)
norrländska (vet ej helt anledningen till detta, men det känns tryggt, dock inte så spännande direkt)

så not hot:
indisk-engelska (så av tändande att jag bara känner hur jag torkar ut, usch!)
sydstatsamerikanska (need i say anything, redhead ja tack, redneck nej tack)
all engelska pratad av asiater (kom igen r är en så jävla bra bokstav, speciellt skånska r, inget jävla tramsande med rullande r, blä)

ledsen, men jag sympatiserar inte ett dugg med er lilla manifestation

husockupationen i lund är ett nytt kapitel i den akademiska högborgen. först ockuperar lite snorungar en stor jävla villa som står tom. jag vet att det är svårt att få bostad i lund, vilket till största delen beror på hela studentstadsgrejen. men det går att få en studentbostad. klart att det finns ungdomar som inte pluggar men största delen av de unga människorna i staden är inflyttade studenter eller barn som vuxit upp i staden och dess omkrets. kidsen som tog villan kändes ganska rejält som medelklasskids gone vänsteraktivist. har sjukt svårt för sånt. det är ju knappast de mest utsatta och behövande som ockuperat villan. visst, huset stod tomt men man kan ju inte bara ta ett hus i besittning sådär. inte på en av de dyraste adresserna i lund och tro att det går bra att bo där utan vidare, utan att betala för sig, skita i att vara på avloppsnätet, det är en underbar lösning som håller i längden. visst, i ett anarkistiskt samhälle, men nu är vi inte där. polisen stormar sedan villan och kidsen blir utslängda och villan rivs. kidsen tycker att polisen borde sticka och sätta dit lite mördare istället. jo, det är ju bara därför vi har polisen, för att sätta dit mördare, allt annat klarar vi reglera och kontrollera själva. förstår att kidsen blir ledsna och så när kommunen lovat en dialog men va fan, väx upp eller flytta hem till morsan! kidsen bestämmer sig därefter att ta ett nytt hus i besittning nere i stan. i en intervju med sydsvenskan säger ett förvirrat kid att han inte är lika nöjd med detta huset som villan. villan var mycket finare och hade mycket bättre läge. hallå? ja? och det var kanske därför ni åkte ut. sorry, jag har svårt att sympatisera med den goda saken i denna ockupation. nu läste jag att kidsen hämtats ner av brandmännens stegbil igår. hur skulle det vara om ni kids ängnade er åt lite studier eller dylikt istället för att ta upp brandmännens dyrbara tid?

jag har bestämt att ånger inte är en välkommen känsla i mitt liv men ibland kan jag inte hålla mig

fan, fan, fan, jag önskar att jag bara köpte de där glasvegas-biljetterna istället för att vänta på andras medgivande. jag är helt hög på geraldine. sitter och ylar med i det skotska (vet dock inte vad det säger för jag hör inte för all glasgowska). fan så bra att jag kommer lyssna sönder skivan snart. kan inte sitta still heller. benen hoppar och studsar. hade velat stå framför scenen med öronpropparna intryckta i hjärnan och bara hoppa och skrika med. gärna lite på örat också. nu får jag fina minnen, när jag och kix tokdansade till franz f på wayoutwest. fulla och glada fast själva konserten var högst medioker. tänk om vi kunde hoppat tillsammans med din lille matte på vega? puss!

al gore som minister, det hade jag gillat *miljönörd*

jag blev, som många andra i detta land, lättad över obamas vinst. men kan inte låta bli att glaset blir lite grumligt av att han faktiskt är lite mjäkig och rent utav inte alls så fantastisk i vissa frågor som vi alla vi tro. att han inte lämnar vissa frågor upp till staterna, som homoäktenskap och dödsstraff. plus att han vill skicka mer manskap till afghanistan eller att han inte har något emot att bomba pakistan. vilket är något som går emot min personliga övertygelse, men så är jag ju inte politiker heller. han är i vilket fall som helst den bäste kandidaten till att styra landet på rätt kurs. jag tänker på de enorma förväntningarna som ligger på hans axlar. men hoppet är det sista som överger människan.

the heat is on

medelåldernstanten var inte på kursen idag. jag var lugn och fin, sa dock ännu en gång till killen från libanon att jag inte ville prata svenska med honom, det är ju inte direkt syftet med varför jag är där. tror inte att han fattade denna gången heller, jag förstår ju att han flörtar men jag är so not the person att köra det på. lektionen flyter på (anar ni vart det ska leda?) och vi gör en övninen med obestämda och bestämda substantiv, ni vet ental och flertal. jag fick bara ett ord som jag sen ska skriva på tavlan (hej anna, välkommen tillbaka till mellanstadiet, men okej, det är lugnt). ordet var liv i bestämd form, dvs. livet. sen när vi går igenom ser jag att det står liven på tavlan. läraren påpekar att det är fel och jag säger ganska förvånat att jag inte skrivit det, och undrar vem som ändrat. då visar det sig att det är libanesjäveln (nej det är inte rasistiskt där är bara sant, vilket kukhuvud!) tyckte det var ballt att spexa lite och skriva fel på mitt ord. jag blev skitförbannad (någon som blir förvånad?) och sa att det skulle han ge fan i, vi är ju här för att lära oss inte tramsa (okej jag svor inte, låter bättre bara). då säger han (nu kommer det! min ilska är som en trestegsraket, finns alltid mer att hämta): men slappa av ( i jävligt trist "lilla gumman"-ton). då blir jag förbannad på riktigt och skäller ut honom! på svenska! minns inte ens vad jag sa, blev så sjukt provocerad av hans slappna av-grej. plus att han ska fan inte få sista ordet. alla de andra kursisterna (bra ord) sitter helt tysta och vet inte vad de ska tro. sen la han av med sitt fånflin. som vanligt blev jag helt hög på min egen bestämdhet och dunkade mig själv i ryggen i tankarna.

tack och lov!

obama vann, så skönt! trots att jag var riktigt trött kunde jag naturligtvis inte sova så jag lyssnade på danska ekot en gång i timmen, kändes det som iaf. sen i morse somnade jag som en sten när det var helt definitivt. en hoppfull och behaglig känsla att världens mäktigaste land nu ska ledas av en nytänkande och klok president.

tänkte valvaka men det får bli en överraskning imorrn bitti istället

hoppas verkligen på att det blir obama inatt. men samtidigt har det stora landet i väst chockerat mig förut men denna gången måste det bara gå vägen. främst för att jag sympatiserar med demokraternas åsikter men vissa gånger lika mycket för att motståndarsidan är så ohållbar. en kvinna mitt i livet som år 2008 år är emot abort, oberoende bakomliggande orsak? (påven är ju en sak, även om han är lika skrämmande när han är emot kondomer, vilket även får mig att tänka på den fd sydafrikanska hälsoministern som tyckte att aids kunde botas med grönsaker. än är inte den siste idioten född.) som vill oljeborra i naturreservat år 2008? palin är så skrämmande konservativ och amerikanskt omedveten om moderna frågor, som det sjuka användandet av fossila bränslen landet förbrukar, och att de borde minskas inte ökas. ur min synvinkel ogenomtänkta och korkade åsikter som den kvinnan och hennes parti står för. dessutom har hon en gigantisk björnfäll på kontoret, komplett med huvud och allt, bara det räcker för att inte gilla henne.

tillbaka med buller och bång, såna här dagar är det bara så jävla nice att leva

måndag kväll/natt. kom nyss hem, full. känns riktigt bra. gått från tre dagars sjukdom till värsta heldagen. min kurs borde jag inte ens börja prata om men jag kan inte hålla mig! jag stör mig oerhört på en medelålderskvinna från gbg som började idag och bara gnällde för att hon inte fattade något. jag kontrade med att hon kanske hellre ville gå med de afrikanska hemmafruarna som kämpar för att få uppehållstillstånd och lära sig skriva anka=and. jag höll på att få one of my famous utbrott och bara skälla ut henne. får se om utbrottet kanske kommer på onsdag istället, vilket det ju lär göra om hon inte kniper käft asap. helt sant - någon spelar just nu munspel utanför fönstret, det känns riktigt sjömans-sorgligt. annars har jag haft djupa diskussioner med min fantastiska vän på gamla apoteket och druckit gröna tuborg. the topics of the day har involverat sex, sex och snack kring själva sexet. dock var det inte jag som fått ligga men jag diskuterar gärna diverse detaljer kring utförandet trots detta. denna snart inte mera köpenhamnsboende vän är en gåva. vi pratar som sagt sex, men lika gärna könsroller, normen, förutfattade föreställningar, döden, livet, lycka och hjärtesorg. våra diskussioner är så givande och uttömmande att jag nästan är helt matt när jag går hemåt eftersom intrycken och känsloyttringarna varit så många och stora. men en av de allra underbaraste sakerna med vår vänskap är att hon tycker precis lika mycket om mig som jag tycker om henne. jag är klok, intelligent, rolig och bara helt fantastisk och jag får dessutom höra det. vi har en liten kärlekshistoria helt enkelt.

mörkt ute - ljus i sinne

läst bok i soffan men filt över benen. ljudet från gatan i bakgrunden. ljuset för mamma tänt på bordet. hjärtat är lugnt igen. själen har frid. imorgon tar jag tåget hem och går på kyrkogården med pappa och bröderna, mina män. gör fint för mamma och tänder ett ljus. jag längtar redan.

upp och ner fast ändå rätt

sjukdom blandat med hjärtesorg blandat med oro blandat med stress. sjukdomen kommer förmodligen från nån gubbe som hostat på mig när jag varit och handlat. hjärtesorgen kommer av att min underbara nyfunna vän med det krulliga håret ska lämna staden och landet. är verkligen fantastiskt glad över att jag lärt känna henne och fått dela så mycket, lärt mig så mycket om mig själv och om världen, men det allra finaste jag lärt mig är att jag när som helst, var som helst, hur som helst, kan möta människor som förverkligar, förgyller och förändrar ens liv. men naturligtvis är sorgen i detta nu stor. ovissheten att jag nästan är ensam igen i denna stora och pulserade stad är en ganska skrämmande tanke. ovanpå detta så har andra vänner avslutat sitt förhållande, lördagsnatten utvecklades till ett svartsjukedrama där jag blev den neutrala mittparten, föga lockande. oron kommer givetvis från att jag inte vet vad som händer efter jul med jobb. ännu. i sådana lägen saknar jag min mamma enormt mycket. vill att hon ska ringa, berätta om sin dag, fråga om ett ord till korsordet, ge mig recepttips och samtidigt råda och vägleda i omvälvande tider, så som hon alltid gjort. när jag inser att jag aldrig kommer prata med henne mer så blir jag fruktansvärt ledsen och drömmer mardrömmar nätterna igenom. stressen kommer ifrån att jag nu måste prestera i mitt cv och ansökningsbrev. koncentrera mig och plugga på danskkursen till 110 %. leta efter jobb, söka de få jobb jag förhoppningsvis hittar och gå på intervju, prata min bästa danska, osv. osv. osv.

men samtidigt är detta bara början på någonting. förhoppningsvis hittar jag ett jobb med större utvecklingsmöjligheter där arbetsgivaren är villig att satsa på just mig för att jag är en bra tillgång. förhoppningsvis så möter jag fler människor som ger liver ytterliggare dimensioner och finner mer vänner att skratta, gråta, festa och bara vara med. för jag förlorar ju egentligen inte en vän hon bara flyttar längre bort. för tillfället är jag fast besluten att allt löser sig eftersom jag ändå inte kan veta med säkerhet hur morgondagen ser ut.

skam den som ger sig, jag ska minsann lära mig sätta upp håret på gamla dar

mitt hår är så slitet att det knäcks i topparna.

jag har haft håret uppsatt (uppsatt, hallå, jag kan inte hår bara smink) pga ovanstående problem.

jag borde börja träna snarast men orkar inte.

mitt knä har svullnat igen och jag vill bara ha kortison nu!!!

varför har jag först läkartid den 8 dec?

jag måste tvätta, snart är till och med fultrosorna slut.

börjar bli sjuk.

jag är varm.

har slem i halsen.

måste sova. nu.

jag drog många skratt när jag berättade att missbrukarna snor entrégaller och papperskorgar i sverige eftersom metallpriset är så högt

åh, vilka trevliga grannar jag har! möter inte så många i trapphuset eftersom jag bor på första våningen plus så klart att jag mest använder baktrappan. älskar att gå in i lägenheten i köket, då känner jag mig extra köpenhamnsk. det visar sig att grannarna snett över är dansklärare så behöver jag hjälp med mina läxor så är det bara att komma upp. jag blev verkligen skitglad för det kan ju vara bra att få lite hjälp på traven och inte bara chansa på en stavning eller kolla om det går att stava det på mobilen. annars har fått tips om bästa second hand-butiken och bästa loppisen. vi har diskuterat om mc-gängen äger en klädkedja i pengatvättssyfte eller inte, presidentvalet i usa, fördelarna med facebook (kändes lite old, men danskarna har inte snappat upp det lika snabbt) och vilken tebutik som är snobbigast. jag fick även beröm för min danska, go anna! dessutom fick jag veta att langarna brukar lämna knark bakom ett elskåp på andra sidan gatan som sedan hämtas av någon annan. så det så.

i väntan på kaffe och kaka

måndagar är tuffa. jag har svårt att koncentrera mig på jobb och liksom komma igång. nu har jag börjat lyssna på radio för att kunna fokusera tankarna på datorskärmen. låter helt sjukt att jag måste vara distraherad för att kunna jobba. men uppenbarligen så blir jag störd av kollegor som pratar högt med sig själv, smaskar, speciellt vid tuggummituggande, knäckebrödsätande och morotsintag, samt diverse utomstående fenomen. ofta brukar jag bara komma hem och käka och småsova på soffan under måndagskvällar men numera har jag min danskkurs också så jag blir ännu mer färdig i skallen, vilket iofs är ganska skönt, en kickstart på veckan liksom. bara jag inte somnar på soffan så är det lugnt. konstigt att det blir mörkt tidigt nu också, jag blir lika förvånad varje år av mörkret. igår måste förresten varit världens längsta söndag. jag var tvungen att ta en tur på barbara för att tiden skulle gå tills jag skulle på födelsedagsmiddag, min faster fyllde år. och middagen, vilken middag, min farbror och faster är mina matlagningsförebilder. speciellt min farbror som alltid har någon ny liten rätt eller sallad som han fått tips om. nej nu ska jag upp till grannen på fika. hörde just att de andra ringde på.

mänskligheten, finns det hopp?

vet inte var jag ska ta vägen! idiotin i den moderna världen är så utspridd att jag börja misstänka att den faktiskt är smittsam. har precis sett senaste uppdrag granskning och jag vill nästan börja gråta. vägverket och stockholms kommunerna vill bygga en fet motorväg för att förbinda norr och söder. förslaget är så genomkorkat och baserat på felaktiga incitament att jag skäms över att ha betalt skatt till den myndigheten. herregud vems ärenden är det vägverket går? det förslaget v-v lämnat till kommunen är så skrämmande eftersom det helt utelämnar miljö- och klimataspekter samtidigt som det får sthlm att gå mot en samhällsstruktur som los angeles. det är frukansvärt att den bakomliggade orsaken är exploatering av nya områden dvs rent ekonomiska orsakeroch man helt struntar i vad det bästa alternativet ur ett samhällsnyttigt perspektiv är. i denna stund är jag enormt stolt över att jag inte använder mig av bil som transportmedel och att jag inte bidrar till att skada klimatet ur den aspekten. det är obehagligt att inse hur lite människor förstår vilken stor skillnad deras aktiva val kan betyda och i vilken riktning samhället går åt.

vid såna här tillfällen känner man sig helt utanför samhället

jag tror att det blev vintertid i natt. men jag är fortfarande inte helt säker. det bud jag skulle vilja sätta pengar på är att klockan nu strax är tolv. i vanliga fall brukar jag ju ha koll eftersom jag läst det i tidningen. denna gången kom jag på det mitt i natten när några av klockorna ändrade tid. men eftersom jag använder mig av ett avancerat klocksystem (klockradion, armbandsuret, datorklockan, satellitklockan, svenska mobilen, danska mobilen) så blev jag lite osäker. fantamig tur att jag inte skulle jobba eller passa någon tid idag. nu hörde jag nyss nyheterna på radion. den är tolv, puh, då var jag inte så virrig. nu ska jag ta mitt sega kropp med min fnurriga inbakade fläta (och huvudvärk, jag har aldrig huvudvärk, tog en voltaren nyss, gött ska börja knapra några om dan) och ligga på soffan. regnar ute och jag orkar inte helt engagera mig i eventuellt kulturevent. det får bli sienna och keira traskande i gummistövlar. lagom nivå idag.

pestopasta och pulvercappuccino

omg! är så sjukt trött. idag har jag och en helvetes massa danskar och förvisso en hel del idiotsvenskar varit på lagersalg. massa gammal skit dras fram ur butikernas gömmor. gjorde en del fina fynd. har iofs gjort av med all min shoppingbudget för denna månaden på ett bräde men det var det värt. två jackor, ett par stövlar, ett par skor, en kofta och en jeansklänningsvästgrej. mycket nöjd men helt slut. fick dricka kaffe till kvällmaten och tog en voltaren på det. nu drikcer jag bärs och försöker komma på nåt att ha på mig. just nu gråa mjukisbyxor. ska strax cykla till n-bro för att öla med m och n.

rest in peace ebbe snake

det är sorg i familjen. allas vår majssnok ebbe ringlade över till andra sidan någon gång under helgen. ebbe har varit med i familjen de senaste 14 åren. han har levt ett bra liv. käkat möss, druckit vatten, slingrat och rullat ihop sig som en boll. jag kommer att minnas alla våra fina stunder tillsammans speciellt när jag var ormtjusare på min yngsta brors kalas, hade mörkt läppstift, bröt på någon hemmasnickad dialekt och hade turban på huvudet, ungarna var sjukt imponerade och trodde att jag var en riktig ormtjusare, vilket jag ju faktiskt var, ebbe och jag hade ett osynligt band mellan oss som bara vi förstod. jag minns också den gången när jag lekte med ebbe i mina föräldrars säng och han valde att bajsa på mammas täcke. eller den gången då musen mamma skulle mata ebbe med rymde ner på hallgolvet och mamma med sin fantastiska reaktionsförmåga dök ner på musen med bottnen på spannen hon haft musen i och mosade musen på den äkta mattan. fina minnen, ljusa minnen. ebbe, hela familjens solstråle med sin fint tecknade rygg i orange och okra.

men samtidigt är familjen (läs: pappa) vid tämligt gott mod. majssnokar kan leva i 25 år. ebbe valde att lämna oss efter drygt 16 i livet. nu behöver pappa inte på sin ålders höst skänka bort honom till ett terrarium där han skulle känna sig ensam och liten bland alla stora pytons och kobror. ormguden, vi är tacksamma över att du valt att minska ebbes och framförallt familjens lidande.

ebbe dog en naturlig död. vi har valtutav respekt för ebbes själ att inte obducera kroppen. de troligaste dödsorsakerna är kvävning av vit mus på väg ner i magen eller kvävning av vit mus på väg upp ur magen av oförklarliga skäl. så ni ska veta att ebbe dog lycklig, med hela käften full av sitt absoluta favoritsnacks, vita möss. det tycker jag är ett mycket värdigt sätt att avsluta jordelivet.

pappa och lillebror hade begravning tisdags. ebbe vilade på barkmull i en skolåda. de grävde ett fint hål, la ner honom, skottade jord över och stod tysta en stund. eftersom ormar är döva kändes minnesord överflödiga. sen käkade de kvällsmat och hunden fattade nog inte ett skit.

så ha en fin tid i ormhimlen ebbe lille eftersom vi alla förstår att ormhimmel=ormgrop.

köttmarknaden nästa

nu skulle rubriken kunna syfta på att jag ska ut och härja i ködbyen till helgen eller något liknande där man associerar till kött, kroppar och sex. men så är inte fallet. jag ska ut på den härlig arbetsmarknaden. jippi, säger jag, grattis till mig själv. och nej jag har inte fått sparken. fatta att de verkar älskar mig (hallå, vem gör inte det? *räcker upp handen*). för att kind of cut to the chase så hade jag utvecklingssamtal idag. precis som i på mellanstadiet var jag lite nervös innan men som så många gånger förut så var jag fucking fantastisk. jag passar mycket bra in i gruppen, är duktig på mitt jobb och de uppskattar att jag är annorlunda, chefens ord. ordet annorlunda kan ju vara lite oroväckande men i mitt fall menade chefen på att jag var positiv, glad, öppen och spred mycket energi. så bra!! låter som ett riktigt klyschigt personligt brev men i detta fallet ligger det mycket sanning i det. hon behöver och vill ha kvar mig efter jul.

eller ja, jag får ju inte fortsatt anställning för det. gud (läs: högsta chefen i staterna) skickade ett mail för ett tag sedan där han förklarade anställningsstopp för att motsvara den förväntade vinstförlusten pga någonslags ekonomisk kris som tydligen är i analkande, så jag var/är ganska införstådd med situationen. såklart är det inte hundra procent ball att söka jobb men jag tror att jag har allt att vinna. jag är en tillgång för vilken arbetsplats som helst. den som lever får se.

kan du inte bara dra till en random karibisk ö, ta ut ilskan på några bongotrummor och lämna frugan ifred?

jag spyr av att behöva se papa dems fula nuna på nättidningarnas sidor! måste de verkligen ge honom den uppmärksamheten och spä på myten om att han blivit orättvist behandlad? synd att han inte fick nåt mer än ynkliga 120 dagsböter. jag är fullt medveten om att partnermisshandel förekommer hela tiden överallt och inte får en tillstymmelse till samma svallvågor. men måste de feeda papa dem och berätta hans skräckhistoria från finkan där han bara åt frukt från godisvagnen (jag vet, jag borde inte klicka heller men är bara människa) och ändå tyckte att han var som en guantanamofånge? blev så jävla arg i helgen på hans "jag är oskyldig" att jag laddade ner fup:en. kändes som lite invasion of privacy men för mig gick gränsen när han pussades på bild med frugan som han bangat i huvudet med ett ljus. efter att ha läst vittnesmålen så är det ganska klart att snubben är loco. hoppas att vi i alla fall slipper se honom i rutan och höra hans "sköna" sväng i etern. och hoppas för allt i världen att frugan får hjälp med sina hjärnspöken och med att lämna honom snarast.

någon som har en liten lathund med tangentbordskommandon liggande? gaaah, ge mig!

visserligen var jag inte arg innan, bara lite uppjagad av mitt eget inlägg, men då bestämmer sig musbatterierna att dö. jag fick en lågt batteri varning för ett tag sedan som jag glatt ignorerade. så sjukt handikappande när musen lägger av, jag kan inga tangentbordskommando, förutom ctrl-s och sån amatörskit. kunde inte ens skifta mozillafönster. blev hederligt förbannad på något jag själv kunde åtgärdat för en dag eller två sedan. så jag funderade på att gå och lägga mig men det kändes bolibompa-tidigt. så istället stormade jag ut (haha, någon har bytt lampan i trapphuset och det var inte jag, anna - grannarna, 1-0) och fixade nya på hörnan. hur mitt liv hade sett ut utan international kiosk vågar jag inte ens spekulera i. borde börja hamstra batterier men det är ungefär lika sannolikt som att jag skulle julstäda och torka av alla golvlister. lukten som slog emot mig när jag kom tillbaka till lyan var däremot allt annat än ungdomlig. stekt blodpölse, så not topp tio-lukter.

allt är så himla fluff-fluff och rosa i min värld

är så trött på folk (kollegor) som lite diskret (läs: så jävla tydligt) kommenterar något som de har synpunkter på men inte riktigt vågar säga rakt ut. min ankomsttid till arbetsplatsen är en sådan sak. min kollega är på plats sju på morgonen. hallå!!!! vi jobbar på kontor inte på gatukontoret!!!!!!(inget fel med det, fick sommarjobb där en gång men vill hellre dela ut post) detta innebär att personen ifråga går upp vid femsnåret och lägger sig väl efter bolibompa eller nåt, dvs. fucking tidigt. jag själv vaknar upp efter tio på kvällen och kommer i säng på varierande tider under natten och sover dessutom ofta skitkasst. eftersom vi har flex väljer jag att komma in på kontoret klockan tio, speciellt dagar då jag inte har något planerat och inte ser någon mening med att stressa till jobbet. det är ju inte så att jag missar något. ofta möts jag dessa dagar av ett snabbt ögonkast på klockan, en "oj, kommer du först nu" eller den jävligt irriterande "good afternoon" som svar på mitt "good morning". hatar att behöva dra kortet om a- och b-människor. fatta att jag gillar att vara uppe på natten och jag anser att det är kriminellt att gå upp innan klockan sju. (därför är det fantastiskt irriterande att alla affärer (förutom balla shoppingcenter som fisketorvet) stänger klockan sex, då har jag liksom inte hunnit stänga datorn än!)

imorse var i alla fall det kokta fläsket stekt och min kollega fick som svar på sitt "good afternoon" en utskällning om att vi faktiskt har flex, att jag inte har någon jävla familj att ta hand om och att jag inte går och lägger mig lika tidigt som en tio månaders bebis (okej, det sista sa jag inte riktigt men det var ganska nära). fy fan vad skönt det var! det var faktiskt ett bra tillfälle att bara riva av utskällningen redan när jag kom. det slank liksom bara ut.

pallar inte höra fler pikar om min ankomst. det ska väl de ge fan i! det är ungefär lika kul som när någon (läs: kollega) kommenterar att någon (läs: jag) har "roliga" kläder, speciell hårfärg eller något som egentligen är ett uttryck för avundsjuka/trångsynthet/annat passande ord (kommer inte på något klatschigt). så tråkig attityd! det tolererar jag bara inte. ibland älskar jag verkligen min totala o-fobi för konflikter.

come out, come out where ever you are!

jakten på mads m intensifieras. i söndags såg vi en snubbe från serien örnen. inte lika bra som rejseholdet men ändå relativt nära. undra var man ska börja hänga för att ha störst chans att stöta ihop med mads och våldföra sig lite på honom. eller om han bara är en illusion av skäggstubb och skarpa kindben.

får väl klassas som dagens motion

som officiellt sist i den moderna världen såg jag nyss little miss sunshine. när lilltjejen körde sin strippgrej höll jag på att dö av mina egna skrattattacker. shit vad jag skrattade. jag kunde knappt se någonting för alla tårar och kom knappt ihåg att andas. fy fan vad kul! känner att mina magmuskler är helt slut nu. grannarna måste undrat vad jag höll på med. det lät nog som någonting annat hände eftersom jag stönade rätt rejält också. smällar man får ta, det kostar att ligga på topp.

måndag i pölselandet

lång dag. först kört fram och tillbaka på ringvägen runt kbh. tycker alltid det är roligt i början sen får jag extremt tunnelseende av motorvägen. bilarna blir små pluppar på ett långt band och ibland glömmer jag nästan bort var jag är. eftersom jag bara kör bil i tjänsten (haha, låter som jag har nåt uniformsyrke) kollar jag döda vinkeln hundra gånger så att nacken blir helt stel. numera är barbara min bästa vän (min babyblåa 80-tals cresent) och tillsammans färdas vi runt hovedstaden. stan är ju inte stor men det är ganska intressant att se hur stora skillnaderna är mellan de olika stadsdelarna. satt på café i söndags vid den översta söen och kollade in folket på ö-bro. en jättegulligt panschispar som åt soppa och drack varsitt glas rött. jag älskar gamla människor som håller handen och sånt. dessa var bara så söta där de satt och sippade på sitt rödvin och försökte att inte spilla soppa i knät eller dregla ner hakan. idag var även första dagen på min väg till integration i det danska samhället, min danskkurs. klart att folk fattar vad jag säger (okej, inte alltid men mer än hälften av gångerna iaf) men jag skriver som en kråka, bara chansar lite hej vilt på en bokstavskombination och har absolut ingen aning om grammatiken är rätt. men nu är jag på väg. min kurskompisar var en thailändska, verkar inte vara "massös" utan är nog faktiskt ingenjör, en polsk bartender, som hade såna små äckliga tänder som jag inte gillar plus att han nästan somnade på bänken, hallå, du går en frivillig kurs, lyssna eller skit i att komma dit, så jävla ouppfostrat. även en finsk tjej, riktigt kul att höra hennes mumindalsvenska på halvdanska. sen var det två killar från marocko och något snarlikt land. den ena tyckte det var jätteroligt att jag var svensk, jag såg inte riktigt humorn i det, förutom att jag vet att min skånska är lite småkul ibland för oinvigda. tills nästa gång ska vi skriva ett brev om dagis och barnpassning. precis mitt ämne, så himla inne på dagis förtillfället. not! förhoppningsvis är kursen givande, inget potentiellt ligg dock.

pygme eller dylikt sökes

så länge jag har stört mig på att dammsugararmen, vad heter det egentligen själva pinnen jag håller i och drar runt på golvet, är för kort. tyckt att det varit märkligt. idag kom jag på att man kunde göra själva armen längre. hej stolpskott välkommen till verkligheten.

eric bana är min nya crush

vit helg. vit, vit, vit, inte ens glögg har jag druckit. riktigt härlig känsla att vakna på morgonen och minnas allt, inte ha åkt massa onödig taxi, inte ringt tveksamma samtal dvs. på det hela taget ingen fylla och villa. å andra sidan inget ligg med het eric bana-lookalike men jag överlever. eller ja det får jag ju hoppas, annars får jag kolla på boleyn-syster-filmen en gång till. kännt mig lite krasslig och haft riktigt ont i vänstertummen, det börjar seriöst bli jobbigt, tur som fan att det är vänsterhand. istället har helget gett fika på stan, museibesök (nationalmuseet, fan vad det var mycket grejor, rörigt också, helt slut efteråt), städning, godis (centerrulle och juleskum, älskar skum!) och massa film. sent igår kväll bestämde jag mig för kolla satc-filmen (extended cut, men det visste jag inte först utan trodde att jag glömt vissa scener helt) så jag traskade upp till kiosken, på vägen nickar man lite artigt till fyllona på hörnan, och köper mig en glass (!). älskar att bo mitt i stan och bara slänga på en lång jacka med pyjamas under. nu ska jag ta en tur med barbara och kolla höstlöven och kanske något kulturellt på det.

RÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖV

i morse hände det som bara inte får hända. faaaaaaaaaaan!!!!!!!!!!! jag smällde igen smäcklås-dörren och bara. neeeeeeeeeeeeeeeeeeeeej, det är inte mina lägenhetsnycklarna jag har i handen det är mina jobbnycklar!!! röööööööööööööööööööööv!!!! satans förbannande piss-mög!

och egentligen registrerar jag att nycklarna ligger på diskbänken med jag hinner inte stoppa reflexen och dörren är stängd. gick inte att komma in. inga fönster öppna. han jag hyr lägenheten av är på nordjylland. va fan?!!?!?!?! kan du inte bara vara i kbh? plus att hans tjej är i berlin så jag har inget val mer än att ringa låssmeden.
var så jävla arg imorse att jag inte visste var jag skulle ta vägen. bestämde mig för att skjuta på låssmeden lite. istället gick jag hela vägen til jobb (buhu, långt liksom, tar en kvart, okej 20 i finskor) i högklackat och var sur. nu har jag precis betalt fucking jävla 600 spänn för att komma in i lyan. det tog typ 3 min, snubben bara skruvade av brevinkastet och stoppade in en metallarm och så ... inne. så nu vet jag även att min lägenhet är banalt lätt att bryta sig in i. nu ska jag aldrig gå härifrån någonsin. jag ska ligga på sängen och be folk komma med mat och äta upp mig till 250 kg. okej, kanske inte men. faaaaaaaaaaaaaan igen, vad jag inte hade råd med att vara så jävla pantad.

nu har jag bestämt mig...

... nästa gång någon urinerar under mitt fönster ska jag öppna fönstret och kasta vatten på personen. kasta vatten, haha. nej men skämt å sido, i min värld så får man gärna kissa på gatan fre-sön. det är inte okej att kissa på gatan på vardagar.

annars har jag tänkt mycket på om indierna vi delar kök med uppmärksammade handtvättningsdagen igår. eller egentligen om de tvättar händerna rent allmänt. käkar med händerna och samtidigt är de skickliga på inte träffa i toalettstolen vid besök på hemlighuset.

för övrigt anser jag att fittskägg är det fulaste som finns punkt

långsam nyhetsdag eller vad?

så sjukt många bra nyheter på ab idag att man bara vill ringa upp och tigga om en prao-plats för att vara nära alla de häftiga. först en rejält fet kvinna som vill gå upp 165 kilo mer från sina 285 så att hon kan bli världens fetaste. bara det är sjukt. sen att hon "viker" ut sig är ännu sjukare. det kan ju för fan inte bli avklätt med alla de magarna framför könet. sen är hon fan ta mig världens tjockaste mamma. kul för den ungen liksom när hon ramlar ner i en av valkarna och inte kan komma upp igen. att hon dessutom har en feeder-snubbe bara grädden på moset. man kan ju undra hur han kommer till när det ligger. antingen så har han jordens största dolme eller så lägger han henne i en nerförsbacke så att magen rinner undan och han kan komma till.

annan extremt het toppnyhet: "var fjärde har bajs på händerna" !!!!!! man bah, shit, bajs, oh no! jag skulle vilja säga så här att det är ändå ganska sannolikt att det just är händerna man har bajs på. om nyheten var: "var fjärde har bajs i hårbotten" skulle jag blir så mycket mer förvånad.

nu precis: tydligen var den 15 oktober förenta nationernas första officiella globala handtvättningsdag. där ser man. förmodligen viktigare än kanelbullens dag men inte lika gott.

haha, så bra. kommer ju över nätet. jo, det gör jag ju verkligen. alltid. helst några gånger om dagen.

vill byta kanal eller hoppas på reklam eller nåt för det är så jävla pinsamt, just nej jag kommer ju över nätet

m m m fantastisk kulinarisk läckerhet till kvällsmat idag. blodpölse med rivna morötter med vinbärsmarmelad (orkade inte köpa lingon-tyttebärs-sylt för lite blodkorv, marme funkar lika bra). korvblodet smakade inte riktigt som det svensak men nära nog. det konstigaste var konsistensen som påminde om rågbröd, dvs. jävligt jobbigt att tugga när man bara vill få mer nåt snabbt. what's up great danes? måste ni käka bröd 24-7? don't get it. sen är det ingen höjdare på nån planet att steka blod utan fläkt. stekos à la lützendimma och jag får väl lukta på ångorna i en vecka eller så.

kollade på hurt-blossoms toppform i någonslags middagsunderhållningsmarathon. det haglade av klyschor så att jag bara satt och skrek rakt ut av obehag, pinsamthet och allmänna skämmighetskänslor. upplägget är lite klass 9a möter kom-i-form möter jamie olivers skotmatsprogram. lägenhetskidsen med invandrarbakgrund och koncentrationssvårigheter möter villaförortsklassen som tränar fotboll och äter grönsaker. jag spyyyyyr! vem fan kläckte idén. eller idén är god men utförandet, hallå! å så den där superkäcka 80-tals överlevaren blossom som bara är så käck att jag vill klippa av alla hennes dreads och trycka ner dem i halsen. för att inte tala om de sura fitkärringarna i skolköket som står och gnäller och sen rögar en cigg utanför köket. fy fan vilken jävla skittv! och ja, jag kommer naturligtvis se hur de går för de stackars otränade, missförstådda tjockisarna och den stackars spinkiga killen som knappt kan kan lyfta en mjölkkartong. dubbelmoral - love it!