why not ett får liksom?

i taket på min toalett sitter ett uppblåsbart/penetrerbart får. luktar en blandning mellan dålig plast och ingrodd rök.

eller ska jag gå dit igen och bara gå bananas?

omg! rea på frukt och grönt i min netto. de pakistanska (eller indiska eller något annat, iaf iförda sjalar och fladdriga byxor i balla färger) tanterna gick helt amok. hamstrade paprikor och apelsiner, auberginer och klementiner som om det inte fanns någon morgondag. ska erkänna att jag rycktes med lite och köpte ekologiska tomater i blandade färger som jag vanligtvis inte köper. men bara för att broccolin kostar 4 dkk behöver jag ju inte handla upp alla julklappspengarna på grönsaker. mycket roligt däremot att obervera folks beteende när de inser att det är rea.

typiskt att det regnar bara

lillebror kommer idag!!! yay! har saknat honom massor sen jag mötte honom på bk under lördagsnatten. blir väl lite strosande i stan och sen kanske lite öl på det. lägenheten är nystädad och fresh ska bara sticka till affären och handla lite så jag klarar besök från en 2 metersmänniska som äter betydligt mer än mig.

det var en fånge på sjukhuset, han hade händerna fastlåsta vid midjan, undra om han var farlig?

sjukhusbesök i förorten. läkaren var mycket sympatisk och förstod precis min problematik. jag ska äntligen få den efterlängtade medicinen som i första hand hjälper magen, som i sin tur förhoppningsvis gör att jag slipper ha ont i lederna. ska röntgas om några veckor också, minsann snabba bud. fick lämna lite blod (måste ha världens bästa vener, nålen går in direkt och blodet bara sprutar ut i rören, saknar att vara blodgivare). och ja, kissa i en burk

tack staten för lånet - pengarna är på väg

aaarrgghh! idag skulle jag ju betalt tre och fem till se-es-en och telia. det har jag "glömt". hur ska jag lösa detta lite smidigt? svenska kontot står på nästan-noll och jag vägrar ge banken pengar för överföring. får nog fråga käre far.

ska nog bara turistig i helgen och mysa på strøget

nu fattas bara lite röda juläpplen, clementiner och hyacinter så är det julstämning i min lilla lya också. har småstartat inför advent med att proppa mossa i en gammal stake som jag hittat i en trapp och knutit små, små rosetter i en mini-en. tänk att jag också kan pyssla.

om jag sätter på vattnet i köket medan jag kissar så är det nog varmt i rören tills jag ska duscha

nu ska jag ta mig i kragen och hoppa in i duschkabinen. var alldeles för längesedan jag duschade. känner mig rent (haha!) utsagt skitig. går ibland väldigt långt mellan duscharna, mest beroende på att jag inte är så sugen på hela duscha i sovrummet-avloppet är kasst-grejen, men lika stor del beror på att jag försover mig (idag var det inte så konstigt, blev väckt vid halv fyra snåret av ett telefonsamtal om låssmeder och nummerupplysning) och om jag måste hinna föna håret innan jag cyklar iväg. men imorgon måste jag ju vara ren. då ska farbror/tant doktor klämma och känna. vill ju gärna vara lite fresh när jag ska drar ner byxorna och upp mig.

tecken på att lägenheten är ganska liten:

sladden räcker hela vägen runt, behöver inte byta uttag. du välter ner minst en sak (idag brödrost) och suger oftast upp någonting som inte skulle sugas upp (idag läppstift). nä, förresten, uppsugningen av olämpliga saker har nog ingenting med lägenhetens storlek att göra utan förmodligen mer på klantigheten hos den som håller i dammsugaren.

det är bara att ställa sig vid spisen och göra egen

orimligaste jag sett på länge: två korvar risgrynsgröt kostade på tilbud 48 dkk! 48!?!!? helt extremt överdrivet mycket. i sverige kostar väl en korvajävel 10 spänn eller nåt. jag som såg fram emot ensamma hemmakvällar med en korv gröt.

när min faster svarade på mailet använde hon en smiley, pappa skrev grattis med storlek 36. fint!

blandade skutt och småhopp, some good some bad. dåligt är att knät är så stort (sorry about the knäbloggning) att jag går som en blandning mellan "mitt ena ben är 10 cm kortare" och "jag har bajsat i byxan och måste dela på benen när jag går". inte så hett. het var däremot gjutjärnsgrytansom jag värmt upp till 200 grader när jag satte på snabbvärmen på ugnen för 20 min sen. bra saker idag var att jag har gjort min första utbakade eller ja, franska fläta. känns grymt, börjar få lite styr på det här med flätning, för en månad sen kunde jag knappt fläta hår alls. annan ganska nice är att jag använt min mammas/mormors gamla trenchcoat för första gången. vet inte varför det dröjt så länge. men det är iofs först nu jag har den i min ägo. nu är det ju så att jag sparat det bästa till sist. mannen från firman jag var på intervju ringde idag. YAY!!! han undrade om jag fortfarande var intresserad. jag bara: "hell yeah!". okej, inte riktigt men. han tror att det nog blir ett jobb till mig. han kunde inte lova till 100% men ville att jag skulle komma och snacka med dem igen nästa vecka. nu ska jag inte jinxa nåt men, fy fan vad gött!!! jag blev så glad att jag mailade halva min släkt och jublade. kan ju liksom inte gärna jubla på jobb eftersom jag inte vill prata med dem om det. idag känner jag mig mycket nöjd med mig själv. så jag ska fira genom att ligga med knät i högläge, kolla på closer och äta vitt bröd. puss världen!

*singel i stan*

hade lite quality time med mig själv. grillade marshmallows i form av julgranar över ett ljus. alltså det kändes ganska bra tills jag fick lite bridget jones-vibbar, då blev det mest patetiskt. så då blev jag sugen på choklad (surprise, känner sig nere, trösta med sötsaker, oh ja vad det kommer att bli bättre!). gick och hämtade chokladet från "gömstället". men i sista stunden lyckades jag kämpa emot suget och åt tre riskakor istället. mums, verkligen.

sockersug

gömde godis på tre ställen i lägenheten igår kväll. undra hur länge det får vara orört?

bara det är undanplockat är jag nöjd

nu är hon minsann igång igen, min granne, med dammsugningen. hon verkar vara på gränsen till besatt av sin dammuppsamling. för senast hon körde runt med den var i lördagsmorse. vad gör hon som skitar ner så ofantligt? fattar noll. jag dammsugar kanske två gånger i månaden, max. men sen har jag ju också golvspringor lika stora som helvetesgapet som verkar sluka det mesta.

smaken är som baken

min kollega som väl går under benämningen pluzzz-size, har emellanåt ganska "fräcka" kreationer. minnet av skjortan hon hade i somras med ett påsydda jeansfram- och baksidor över bröst resp. rygg är fortfarande mycket levande i mitt medvetande. synd att jag aldrig fick till ett foto. sen har hon ett par döläckra *tiffany persson* turkosa skor som hon har med turkosa nätstrumpor *fashion*. kallare väder brukar ju resultera i mer kläder. mitt absoluta hatobjekt i allmänhet när det kommer till vinterobjekt är såna små fluffiga halsdukar, som är i syntet men som är luddiga. vet inte vad de heter men de är så groteskt fula. idag sportades en grisrosa fulhalsduk i kombination med gammelrosa poncho. jag är inte så svårtflörtad men där gick gränsen för vad kräkreflexen klarar.

ge mig! gah! lustgas, morfin, stolpiller whatever, jag är minsann inte kräsen

uöh, hallå, det är saida. jag kan knappt stå, mitt knä är lite lätt vätskefyllt för att säga det minsta. trist läge med att bli utkonkurrerad i punktlighet av sina leder. 3 dagar kvar till doktorn. snart hjälp. 2 dagar, 23 timmar, 59 minuter och 57 sekunder. snart.

kategori: värdelöst vetande

crazy, totally crazy. mitt knä tänkte jag på, men insåg att jag skulle kunna applicera det på mitt eget sinnestillstånd också. poängen var att högerknät har gjort ont de senaste tre måndagarna för att sedan bli grapefrukt-stort på tisdagen. knät är så punktligt att jag som alltid är sen skäms lite.

polis är han också, lång och mörk.

i natt drömde jag om min gamla högstadieförälskelse ännu en gång. vet inte vilken gång i ordningen det är jag drömmer om honom. känslan när jag vaknar är så varm och mysig att jag nästan blir övertygad om att det skulle kunna bli något.

en snart 30-årings dilemma inför högtiden

ett problem har uppstått. nyårsplaneringen har påbörjats. troligtvis blir det firande i malmö med vännerna hemifrån. med respektive! helt plötsligt är det bara jag och fifs som är ensamma. jag hade alltså behövt en dejt. hur i hela fridens namn skaffar jag en nyårsdejt? ska jag bara gå ut på krogen här, fråga random dansk om han vill kompanjera med mig till sverige? eller?

långt inlägg om nattliga eskapader och lite så

jag fick slänga mig på tåget till malmö i helgen. full i flin efter farmors middagseskapader. väl där fick jag umgås med mina härliga vänner. riktigt roligt. vi tog en sväng ner till chokladfabriken där jag glömde umgås med mina vänner och istället hängde med lite olika snubbar. en var en bekant från uppsala som vill bli operasångare, det är ju intressant, inte direkt något som jag själv tänkt på som framtida yrke, antar iofs att man måste kunna sjunga som någonslags början. han hade en polare som såg ut som en mini-pavarotti och jag frågade lite odiskret om man var tvungen att vara fet för att vara operasångare. mycket smidigt. sen var det nån snubbe som var lite sugen på mig, men jag tyckte mest att han såg ut som en björn, väldigt mycket ansiktsbehåring. killen kan nog ha haft potential om det inte var för att han var så jävla kort, så nej, han fick en puss men där drar jag gränsen. sen hamnade jag bredvid en kille som definitivt hade potential. dock handlade vårt samtalsämne om döda föräldrar, vilket kanske inte är det bästa ur raggningssynpunkt. jag grät iaf inte, det måste ju ändå ses som ett plus. tyvärr skulle killen ut och röka men sa att han skulle komma tillbaka. men sen gick jag ifrån att vara självsäker och helt orädd till att inte våga prata med honom igen för att riskera att verka för intressad. what's up? varför blir jag så jävla schtizo och helt plötsligt ändra beteende? blir riktigt irriterad på mig själv , speciellt när jag insåg att han var på väg att gå och jag ändå fortsatte att spela svår. extremt tröttsamt tonårsbeteende. jag vill ju inte ha en kille som vill ha en tjej som är tyst och söt. jag vill ju ha en kille som älskar att jag är högljudd och inte kan hålla käften. varför då agera motsats? för att inte gå hem på tom mage och lite sorgen övertalade jag operasångaren-to-be att köpa falafel till mig, sen insåg jag att jag precis missat tåget hem. så för att hålla värmen i min rumpkorta (some say muskort, i don't like, i say rumpkort) bestämde jag mig för att gå till centralen. dagarna som kommer får ge svar på om det var smart att försöka hålla värmen eller om jag exponerade mig för kylan lite för mycket. fick svänga in på bk bara för att hålla värmen. hatar att äta på hamburgerkedjor men ibland har nöden ingen lag. satt i all min ensamhet och mumsade och värmde skinkorna. helt plötsligt ser jag lillebror. jag blev så glad. det blev han också även om han var tvungen att slå lite på mig. fick garantera för kassakillen att det inte var nån misshandlare utan bara brosan som blev lite uppspelt. han ville först följa med tillbaka till kbh men vi kom fram till att det var bättre om vi tar det en annan helg. lite roligt var dock på tåget, jag lyckades tjyvåka med min remsa och åkte alltså gratis tur och retur, jag är en fena på att vitlögna, alltid väldigt trovärdig. inget att vara stolt över men kan jag spara 120 dkk på resa så tackar jag inte nej. det lite roliga var att jag ballade ur i dubbelmoral när två hippa killar på 20 typ, försökte tjyvåka med någon dålig lögn. killarna började klaga högt när tågvärden gått och då kunde jag inte hålla mig utan skrek: "men va fan, håll käften. kan ni inte bara ta och köpa biljett som alla andra!?!?!". det kom från hon som själv tjuvade. hrm.

nej, jag har inte barn

umgicks med min väldigt dementa farmor i lördags. ibland känner hon igen mig, ibland inte. fick gång på gång berätta att jag var hennes äldsta barnbarn, att min pappa är hennes son, vad jag heter i efternamn osv. ett tag var hon väldigt inne på pappas födsel och vi fick höra hur hon sa till två läkarkandidater "nu lägger jag mitt liv i era händer". sen fastnade hon lite på barn och jag vet inte hur många gånger jag fick förklara att jag inte hade några barn. "har du barn då?" "nej, farmor jag har inga barn" " borde du inte skaffa barn snart, du vet det blir bara svårare ju äldre man blir" "ja, jag vet att det blir svårare, men jag har ingen brådska, jag måste ju dessutom ha en man för att få barnet" "nej, det behöver du inte" "nänä, okej då". tillslut så skrattade jag och faster mest. tyvärr som men många dementa så blir hon förvirrad och arg emellanåt när hon inte riktigt minns eller på något annat sätt känner sig otrygg. eftersom hon alltid varit en dam med bestämda åsikter gäller det att ta det försiktigt när hon börjar bli arg för hon blir så in i bomben arg. hon var iaf på strålande humör under middagen (förlåt världen, jag åt kött, hade inte så mycket val, eller jo det har jag ju alltid men det är skitsvår en kombination när jag inte vill vara kräsen samtidigt som jag vill följa min övertygelse) då farmor skålade (hon glömmer ju att hon druckit så hon dricker lite till) undervisade om etikett, bad alla ta mer mat och flyttade runt på allt. det var riktigt roligt när hon la upp mer sås på fasters tallrik, som hon liksom bara stänkte på måfå så att hon kunde ta ut grytan (vi var hemma hos faster men farmor trodde att det var hennes hus). sen kommer hon tillbaka med ett stort fruktfat och en japansk kniv "nu är det dessert!" och vi bara fnissade. hon är söt min lilla farmor, men hon hade verkligen mått bra av att bo på ett hem.

jag älskar min pappa mer för varje dag som går

pratat en lång stund med min lilla pappa ikväll, eller liten är han ju inte, nästan 2 m. (undra varför jag gillar långa män? okej, jag är ju inte sugen på varken min pappa eller lillebror, men de förmedlar ju för mig hur jag vill att en man ska vara. generös, snäll, lång och händig! jag älskar händighet, känns nästan skrämmande att säga så, att jag gillar den könsklyschan. men jag är lat och vill att min man ska sätta upp tavlorna i våg, eller snarare jag ska peka och säga ja eller nej, han ska ha bryet att mäta ut placeringen) lång parentes där. det jag skulle komma till är hur underbar min pappa är. jag var ganska nere, knähelvetet, ensamheten och den stundande arbetslösheten. han vet inte riktigt vad han ska säga för att göra mig glad men så helt plötsligt kommer vi in på mamma och pappas kärlekshistoria, jag som bebis, att jag var stor redan vid födsel (gäller att börja tidigt, vill ju sätta ribban) och hur mycket han älskar sitt lilla gryn (det är jag det, pappa kallar mig för grynet. mamma kallade mig fisen eller spöket). att jag inte var klädd i rosa som barn och hur vi barn alltid fick leka som vi ville i vår stuga. jag bara smälte och glömde helt bort min ledsenhet, blev istället så glad för allt jag har. fint.

jaja, vad är en bal på slottet?

förmodligen sist kvar i hela kontorsbyggnaden men jag är vid ganska gott mod ändå. kom sen till jobb idag eftersom jag först inte var säker på om jag borde gå eller inte. jag höll dessutom på att svimma precis när jag tagit på jackan. efter toabesök och lite pustning på sängen cyklade jag ändå. tänkte att det var bättre om jag var bland folk om jag mår dåligt än ensam i lyan. den där scary tanken på att ligga död och ingen saknar en kan jag ju kämpa mot om möjlighet finns. funderar på om jag ska köpa något käk på vägen hem men har ingen aning om kontostatusen. borde ju visserligen komma pengar i dagarna. annars blir det väl lite godis bara för att det är fredag och jag är ensam. lite popcorn får det nog också plats med. är popcornberoende, mitt 20-pack micropop är snart slut.

lite snö i byen idag

känns som att jag inte bloggat på år och dar. internet i lyan har inte funkat, mitt knä har slagit ut mig helt, knappt kunnat röra mig och mest legat ner. igår var jag hemma från jobb, då sov jag från 01.30 på natten till 13.45 för att sedan eftermiddagsvila mellan 15.30 till 17.30. oj, vad min kropp inte mår bra. längesedan jag sov så mycket utan att vara bakfull.

sen har jag haft relationssamtal med min väninna om varför vår vänskap kom på svaj och dessutom avskedsfikat med henne. mycket som händer nu.

dessutom kom en ny bebis i vänkretsen kom igår. nu börjar vi bli vuxna på riktigt. ser fram emot fester och tillställningar med blöjor, nappar och gulligull.

flickorna som nästan fick samma födelsedag som mamma

världens finaste tvillingsystrar (förlåt kicki och syrran! men ni är inte så små längre. blir liksom inte lika sugen på att sitta och gulla med er i famnen. men ni är näst finast!) fyllde tre veckor i söndags. nu har jag äntligen fått se bilder på de små liven. jag bara smälte och ville klappa dem på bebiskinderna och sträcka fram pekfingret för dem att hålla i med en liten hand. det bästa kortet var på systrarna liggandes bredvid varandra med den ena hållades i den andres arm. så ljuvligt söta. jag var tvungen att ha dem som bakgrundbild på jobbet, så nu har jag tvenne flickor på mina tvenne skärmar. och det ryckte bara lite i livmodern.

om jag har berättat om det värsta scenariot kan det ju bara inte hända

dagen till ära valde även mitt knä att svälla till dubbel storlek. jobbigt att stappla runt. ondast gör det dock när jag ska ner på toalettstolen, den är ju så satans låg. då spänner det till som bara den i knät eftersom vätskan inte har någonstans att ta vägen. roligast är det när jag ska upp igen från dassastolen. då önskar jag verkligen ett sånt där pensionärshandtag att ryck atag i. skräckscenariot är ju att toarullshållaren ger med sig och jag flyger bak, ramlar, skriker av smärta för knät och slår mig någon annastans. och måste ringa efter hjälp liggandes inklämd på min minimala toalett med byxorna nere. fy för.

roligt att få sig en titt på förorterna också

intervjun gick väldigt bra. de var intresserade av mig som person och mitt kunnande men även av att jag var svensk. lite gött att man ibland har flyt. vet dock inte om det blir något reellt. firman var tydligen i lite kris (surprise, något som går runt eller??) och budgeten ska studeras innan närmare besked kan ges. men jag är riktigt nöjd att de nappade på min spontana ansökan, lite egoboostning skadar aldrig.

ball tjej

jag blev under lördagskvällen på mitt bästa underhållningshumör. drog historier om tjuven och om min möjliga hemorrojd (hanna f, haha). men mest skrattade de när jag blev utmanad att bevisa att jag faktiskt saknar skiljevägg i näsan. så jag böjde till en piprensare och demonstrerade. ibland bjuder jag kanske lite väl mycket på mig själv.

måndagens smartaste

jag gnuggade mig precis i ögonen med fingrar in smorda med burt's bees-cerat. inte så smart med tanke på pepparmintsoljan. ser knappt skärmen

gammal reumatiker

idag ar det bara fem grader när jag cyklade till jobb. det kändes direkt i knät. hade dessutom känningar igår, precis som att knät förvarande. älskar det faktumet att mina leder blivit som pensionärsleder som typ kan förutspå väderleken. som saida fast bättre. men jag hittar inga borttappade hundar eller vantar

får nog ta på min fina söka-jobb-blus med pennkjol, given succé

imorgon bitti ska jag ta tåget ut till förorten och gå på intervju. de har inte ansökt om ett jobb utan nappade på min spontana ansökan, det känner jag mig mycket nöjd med. annars så tar jag det som det kommer. har inga extrema förhoppningar men är det folket trevliga och de betalar mig hyfsat så är jag definitivt intresserad.

avstyrd grannfejd

nyss skickade min trappgranne några trappor upp en fin liten lapp i brevlådan om att jag borde sätta i en ny lampa i trapphuset. fick en likadan lapp för några veckor sen. då satte någon i en ny lampa som nu helt oförklarligt är borta. det är inte så att jag medvetet struntat i att köpa en lampa det beror bara på att jag:
- nästan aldrig använder "huvudentrén"
- har minne som en guldfisk

jag blev i alla fall, precis som vid förra lappskickandet, heligt förbannad på att snubben just skickar lappar, när han vet att jag är hemma. så töntigt. kom ner och prata med mig för fan! jag är bara hyresgäst och har inte en jävla aning om hur det funkar i detta huset! istället för att svara på samma töntiga sätt, haltade jag upp i mjukisbyxor och förklarade situationen. tror nog att han blev lite paff att jag kom och ringde på. ännu en gång, all heder åt min orädsla för konflikter!

lite pinsamt var att jag pratade låtsasdanska när hans tjej var svensk. undra om hon läser bloggen, i så fall: "jag har finare byxor än dessa, framförallt finare kjolar!" gillade dock hans förklaring till varför det var så viktigt att fixa lampan: "så att inte nån ramlar och stämmer föreningen. det blir så dyrt!" mäh! bara säg att du vill att jag ska köpa en lampjävel. i'm on it!

nu är allt ganska bra

blev en riktigt rolig lördag trots att jag var lite deppig till att börja med. middag i goda vänners lag. skitsnack och billig chardonnay. överraskningsmomentet var superroligt, hon blev så himla glad. världens största bebismage, en vecka över tiden. framåt småtimmarna, tre tjejer rökandes under köksfläkten samtidigt som livets stora ämnen avhandlades. sen sov jag på soffan och fick lyxig frukost innan jag begav mig hem till huvudstaden.

gör ont i hjärtat när jag tänker på det

det här med planlöshet och ensamhet. ibland får jag rysningar och blir jätteledsen när jag tänker på ett hypotetiskt scenario där alla bara fick rädda en person, sin närmsta, i en olycka eller dylikt, så skulle jag inte bli räddad. det är ingen som är min närmsta som inte har någon annan som är närmre.

redan hunnit trycka i mig så många juleskum att jag mår illa

drog ett varv på byn. födelsedagspresenter och en outfit till ikväll lyckades jag att införskaffa. sedan svängde jag förbi mataffären och köpte tre flarror chardonnay (3 för 100, älska dk!) och en påse juleskum. nu ska jag sätta på mig gamefacet och göra nåt åt min vita risbuske till hår. sticker över till svenska sidan på överraskningskalajs strax.

allt går inte efter planerna, vilka planer?

sedan jag flyttade över sundet så har jag kört på planlöst, meaning att jag inte gjort planer flera veckor i förväg utan istället tar dagarna och framförallt helgerna som det kommer. i början blev jag sjukt stressad och bara tanken på att spendera helgen själv gjorde mig tokig. numera tycker jag det är ganska skönt, för i de flesta fall så händer det något och då blir spontaniteten i det så mycket mer uppskattad. som igår tex. visste inte vad jag skulle hitta på, såg framför mig en hemmakväll med film och godis (juleskum!!). istället blev det shabbatmiddag hos faster med massor med god mat. dock gick vegetariangrejen på röva eftersom jag fick dåligt samvete att inte äta maten som serverades. jag hatar att vara kräsen, finns inget värre än folk som gnäller på mat. ät och håll käften är mitt motto.

nej inte riktigt, jag och faster pratade en hel del om det och nu är hon beredd till nästa gång. eftersom de inte äter griskött själva, orena djur, så hela grisindustrin är inget de stöttar. funderar på att äta kött ibland när folk bjuder på middag typ. eller går magen helt bananas då? jag beundrar och uppskattar verkligen principfasthet men känner samtidigt att jag inte gillar att helt bestämma vad jag får och inte får. för fan vill jag äta ett halvt kilo godis så får jag väl det även om jag inte borde äta godis. lite flummigt men ungefär så. jaja, det enda egentliga svårigheten med att inte käka kött blir ju julen. bara tanken på att allt är kött utom typ vörtbröd och janssons känns lite uppgivet. tänker verkligen inte begära av min käre far att han lagar dubbelt. vi får ta ett pre-jul-snack om det.

på tal om att inte göra planer och att det löser sig. igår messade tjejen från i lördags. ville att jag skulle komma över och dricka drinkar med hennes väninnor. jag blev så jävla glad! tyvärr var klockan halv två och jag hade pyjamas och tvättat bort smink och allt. drog en ligen nödlögn om tidig resa till sverige idag och hoppades på att jag fick komma nästa gång. fan, så synd ändå att det var så sent. jag hade lätt gått annars. ångra mig tänker jag inte göra utan istället vara nöjd över att hon kom ihåg mig och ville träffas. yay!

förvirrande tider, men nu har jag nog bestämt mig

hur jag än övertygar mig själv om att jag har ett jobb i januari och jag tror på det kommer det ändå strimmor av tvivel. de strimmorna förökar sig och helt plötsligt är det inga strimmor mer utan snarare ett helt fönster på vid gavel med solen skinande rakt in. men helt plötsligt rör det solljuset inte det ursprungliga strimmorna utan något helt annat och på ett plan så mycket viktigare.

min hjärna koncentrerar sig för tillfället runt köttets vara eller icke vara. jag har alltid klassat mig som en köttälskare, men jag äter nästan aldrig kött. en kycklingfilé då och då, lite skinka på mitt rågbröd och om jag går på restaurang. om jag inte tycker om att tillaga det som betyder det väl även att jag inte tycker om att äta det och jag kan numera inte längre bortse från de moraliska aspekterna. det är faktiskt vidrigt hur djuren behandlas, tänk i detta lilla land där antalet grisar är fler än människorna. fy fan. jag tror inte att jag kan stödja den sjuka köttindustrin längre (älskar fortfarande kødbyen dock).

det största problemet med köttet är egentligen miljöaspekten. jag kan inte i mitt miljöhjärta försvara att jag bidrar till den skenande växthuseffekten för att jag vill ha saltkött på mackan. när jag ballar ur gånger tusen på människor som kör onödigt med bilen och som inte förstår att alla bäckar små, då kan ju inte jag sitta på mina höga hästar och tycka att min köttkonsumtion är okej. om det finns något enkelt men samtidigt betydelsefullt jag kan göra så är det ju detta. nej, nu fan är måttet rågat. hädanefter blir det inget mer kött.

vad skönt att skriva det och samtidigt så definitivt!

störigt att min kalender sparat in på mångrejerna

idag såg jag en regnbåge, då önskade jag mig något. väldigt, väldigt hårt.

sen när jag cyklade hem var det fullmåne, eller nästan. vet inte när nästa fullmåne är. försöker undersöka om det är de nätterna jag sover extra dåligt. i natt la jag mig halv fyra och somnade inte förrän efter fyra. oh joy!

skulle bara skriva lite men det var tydligen en del som behövde komma ut

längesen jag skrev märker jag. senaste dagarna har varit ganska pissiga. hade ont ont i de dåliga lederna i måndags och när jag vaknade igår kunde jag givetvis inte gå på högerbenet. jag förtränger ofta att smärtan bara är det inledande stadiet. så igår låg jag hemma på soffan med svullet knä och ont i tummarna. så skitigt läge. dessutom kommer nedstämdheten som ett brev på posten. låg hela dan, pallade knappt gå på dass (fördel med liten lägenhet, inte långt att linka), vet inte hur många filmer jag såg men jag fortsatte bara att mata på med underhålling för att inte bli för jävla ledsen. bara att acceptera att jag har en sjukdom som är nyckfull och begränsar mig ibland, men att det förhoppningsvis blir bättre när jag får min efterlängtade medicin. har lyckats få tid den 28 nov istället för den 8 dec. jippi! ska dit om 3,5 vecka, ingenting ju. not! irriterande att vara mitt emellan två sjukvårdssystem.

nu har det dock vänt, benet är bättre, humöret lite mer uppåt. jobbgrejen ligger dock fortfarande över mig som ett ok. inte fått något napp ännu men jag hoppas så att det löser sig. även om jag får vara kvar på mitt nuvarande så är jag ganska tveksam. främst för att stämningen är så skrämmande negativ. två av mina kollegor tycker så illa om varandra och jag vet inte om jag orkar vara den medlande och positiva mittparten. den senaste veckan har jag varit ensamma med båda och de har pratat så mycket illa om varandra att jag bara vill spy. jag fattar inte varför ni är kvar på era jobb när ni uppenbarligen inte mår bra av det! en sak är säker att det får iaf inte mig att må bättre. hat och avsky, småsinthet och negativitet är så obehagliga känslor som jag helst inte vill ska medverka i mitt dagliga liv. okej att balla ut över amerikanska idioter som inte fattar att problemet på oljekrisen och det stigade bensinpriset inte är att borra efter mer olja utan att ändra sina livsmönster. men att sitta dag in och dag ut på sitt jobb, spendera den tredjedel av sin tid där och bara sitta och reta sig på nån annan och må dåligt. det är fan inte värt det allstå!

måste ge mig ut på vänskapsmarknaden nu också eftersom den vän jag spenderat mest tid med flyttar nästa vecka. det har varit en fin vänskap som gett mig mycket men just nu så vet jag inte helt. känns som att den den sista tiden kostat mer än det smakat, vilket vännen är medveten om men ändå inte riktigt försökt göra någonting åt. finns bara så mycket saker jag velat göra med henne innan hon drar, men det har det tyvärr inte funnits tid och ork för. vet dock inte helt hur jag ska gå till väga med vängrejen. inte som att söka jobb direkt. hoppas att höra från tjejen på baren i lördags, hon var härlig. vi diskuterade politik, vegetarian vara eller icke vara, överhippa butiker i vårt område och mc-gäng, sånt gillar jag, när ett samtal kan byta ämne hundra gånger men båda parter fortfarande har något vetttigt att säga.

nåt gott av i all påhittad misär är att jag vägde mig i morse och blev postivit överraskad. bryr mig faktiskt inte så mycket vad vågen står på (åh, vilken klyscha!). brukar mer kolla i spegeln och se om jag gillar det jag ser, vilket till största delen gör. sen när jag drar på ett par byxor efter tre veckor får jag reality check att jag kanske gått bananas på juleskumet. i måndags körde jag för övrigt lite hemma-pilates. haha, vilken syn. kvinnan i filmen var så extremt vig och töjbar att jag nästan ville åberopa trickfilmning. jag själv var vig som en gammal gris och kunde inte direkt rulla som en boll. tror att jag ger det några gånger till ändå, kände liksom att jag använde muskler som legat i dvala alltför länge, typ 8 mån för länge.

7 saker

jag antog utmaningen att berätta 7 saker om mig själv. vassego.

1. jag har bucklat minst bilar tre gånger i mitt liv, med mig själv vid ratten. förstört en vindruta genom att krascha in i en häck. sabbat kofångaren bak så jag började svänga lite tidigt ur en parkeringsficka. värst var en postskåpbil där reparationen gick på 40 000.

2. har en enorm besatthet av att mina luftvägar i näsan ska vara fria. snyter mig ofta och hårt. vaknar mitt i natten av att jag petar hjälplöst i näsan. får som resultat näsblod light ganska ofta. plus att jag inte har någon skiljevägg lite längre upp i näsan.

3. har precis som personen som utmanade mig funderat mycket på tjejsex. har väl alltid gjort det mer eller mindre. borde verkligen prova, har kanske missat nåt helt.

4. en av mina favorithobbies eller snarare någonting jag har svårt att låta bli är att vimma (numera jiffa väl) vaskar med skurcreme. speciellt sådana som är bruna av kaffe eller te. tomteskum går också bra. brukar vimma borta också, det blir ju så blankt och fint! tycker om badrumsvaskar också, har dock ingen själv numera.

5. ända sedan barnsben har det påpekats för mig att har motorik som en gammal gris. (anna, 5 år: "jag är ingen gammal gris!"). går in i möbler, snubblar, vrickar fötterna, osv. har slagit ut halva mina båda framtänder och har slagit i knät så illa att det nu är kroniskt sjukt.

6. extremt bruk av "absolut torr" i ungdomen och under alla baler jag gick på som student har utvecklats till att jag inte svettas i armhålorna. däremot under och mellan brösten, i pannan och på ryggen.

7. hör nog egentligen inte så dåligt som jag brukar påstå. är bara disträ och orkar inte lyssna.


om mina vänner kix och nikko är sugna så vill jag veta 7 saker om er.

professionell tjuv

i lördags hängde vi på det enkla v:et och drack öl. spanade in allt och alla, flörtade. people watching är min favorithobby. när mina vänner gick hem stannade jag kvar och hängde med en söt rödhårig tjej som visade sig vara gift med bartendern. drack sprit med is och rökte hemrullade ciggaretter. plötsligt kommer det in en märklig, påtagligt hög snubbe som säger att han sticker från snuten. han pratar grov malmöitiska, skinnpaj och långt hår. ser ut lite som en övervintrad gammal musiker. han kör den klassiska "vet du inte vem jag är?" varpå jag svarar "vet du vem jag är?". förmodligen på grund av sitt rus och snuträdsla går han hela tiden in och ut ur baren. till slut berättar han att han är professionell tjuv och är i kbh för att råna folk. visste fan inte om jag skulle skratta eller bli rädd. han var jävligt läbbig emellanåt. speciellt när jag kommenterade något om min handväska och att det inte var något direkt av värde i den, då svarar han, innan du märker att din väska är stulen har jag redan varit i din lägenhet. blev inte klok på hur mycket sanning i det låg i allt och om han gjorde inbrott eller verkligen slog ner folk och rånade dem. jag vill nog inte heller veta, men han var solklart skum. jag blev dessutom provocerad (surprise, när blir jag INTE provocerad) av att han tänkte göra stötar på min gata att jag hotade att lämna en full beskrivning till snuten och fan ta mig se till att han åkte dit. "track you down!" herregud, jag har kollat på för mycket snutserier med coola poliser. vet inte om det var så smart att stå där och spela tuff men va fan jag betalar fan skatt och han ska inte komma och sno mina cash. *samhällsnyttig och hederlig medborgare*

inser ju nu att han är vill lite mer än jag

trodde i min vinfylla i fredagsnatt att jag aldrig svarade islänningen om hans måndagsförslag. men såg igår att jag visst hade svarat. försökte nog antyda att det var idag som gällde och att måndagen inte var intressant. men det framstod nog mest som att jag var sjukt sugen på honom, vilket till viss del var sant men jaja. snubben messade iaf imorse och frågade om vi skulle ses ikväll istället. en söndag? ännu mindre än en måndag faktiskt. nu fattar jag ju att han verkligen är intesserad, trist läge liksom eftersom jag inte ser någon mening att dejta honom. jag kommer bara att göra mig till eller vara otrevlig och involvera hans känslor då är bara fel. funderade på om jag skulle hålla kvar honom som ett ligg fall i fall jag blir sugen en helg men jag beslutade mig för att det skulle vara ganska svinigt. det är lite sjukt att inse att jag själv är skitstövlen förtillfället, men ganska gött samtidigt att veta att jag har makten.

allt jag ville var att han skulle komma hit och bara ligga med mig

nej, jag är inte kär. jag blir bara så sjukt intellektuellt stimulerad att jag ibland misstolkar det för något annat. trist är bara att för mig är fredagar ledighet och avslappning, fest och galna grejor. det tyckte inte min vän var i ropet direkt. jag är ledsen men när man som jag jobbar 9-5 (okej det är 10-6) så är fredagen helig. jag vill festa till det, bryta vanor, känna mig ledig och fri eftersom jag måste jobba på måndag igen.

jag är ensam nu. fick ett plötsligt kåthetsryck. messade islänningen. frågade var han höll hus, om han var hemma och räddade den finansiella krisen på ön? vilket givetvis betydde: jag vill ligga, vill du? när jag skickat messet ångrade jag mig naturligtvis men bestämde mig för att se det som ett socialt experiment (vi har för fan inte hörts på över en månad, jag vill ju veta om jag fortfarande har kvar min mo-jo (hur fan stavas det ordet, aldrig skrivit det förut?)

håll i hatten nu. snubben svarar att han är på fyn (annan dansk ö) och inte kommer hem förrän söndag. sen undrar han om vi ska ses måndag kväll...

VEM FAN SES PÅ EN MÅNDAG??? och framförallt vem fan ses en måndag och slentrianligger? inte är det jag i alla fall. för mig är veckodagar heliga utan utomstående pack med kukar. jag är för fan upptagen med mig själv och mitt liv! är jag ensam om detta? är det bara jag som helst koncentrerar ligget till en helgdag? jag blir sjukt stressad av tanken på att spontanligga på måndagkväll. det är dessutom efter min danskkurs, ska jag sänka en vinare till kvällsmaten för att komma in the "mood"?
tips mottages gärna.

fredagsmiddag med vin

ibland tror jag nästan att jag är kär i henne

detta brukar jag tänka på när jag cyklar till jobb

det här med språk. jag har kommit fram till några sjukt sexiga språk, framför allt om de talas av en man med skäggstubb, 1.95 och som är grym på att sätta upp hyllor och fixa stopp i avloppet. måste vara bästa kombon. speciellt om humor dessutom är närvarande. *ensam kvinna på kammaren* sugen*

jag gillar:
danska (ganska givet iofs, mads är ju gud. de flesta danskar, men för tillfället är det speciellt snubben på förmiddagsradion som gör mig knäsvag, ta mig, förför mig, visa mig dina hemliga ställen i stan, ge mig ett barn eller två som du kör till dagis i chistianiabiken)
skotska (of course lite geraldine-influerat, men en fin brittiska får det ju verkligen att rinna till, skulle gärna bosatt mig ute på en hed med en massa får om det var så att tillfälle bjöds)
isländska (snubben i örnen var ju bara så het, dock måste det vara en manlig man, han som värmde min säng ett tag var alldeles för mjäkig)

bubblare:
italienska (skulle ju kunna bli riktigt bra alltså, mörk och muskig, måste dock kunna laga mat, jag är inte intresserad av att passa upp)
franska (det är bara sexigt helt enkelt, dock utan sliskigheten såklart, men tar inte topp 3)
norrländska (vet ej helt anledningen till detta, men det känns tryggt, dock inte så spännande direkt)

så not hot:
indisk-engelska (så av tändande att jag bara känner hur jag torkar ut, usch!)
sydstatsamerikanska (need i say anything, redhead ja tack, redneck nej tack)
all engelska pratad av asiater (kom igen r är en så jävla bra bokstav, speciellt skånska r, inget jävla tramsande med rullande r, blä)

ledsen, men jag sympatiserar inte ett dugg med er lilla manifestation

husockupationen i lund är ett nytt kapitel i den akademiska högborgen. först ockuperar lite snorungar en stor jävla villa som står tom. jag vet att det är svårt att få bostad i lund, vilket till största delen beror på hela studentstadsgrejen. men det går att få en studentbostad. klart att det finns ungdomar som inte pluggar men största delen av de unga människorna i staden är inflyttade studenter eller barn som vuxit upp i staden och dess omkrets. kidsen som tog villan kändes ganska rejält som medelklasskids gone vänsteraktivist. har sjukt svårt för sånt. det är ju knappast de mest utsatta och behövande som ockuperat villan. visst, huset stod tomt men man kan ju inte bara ta ett hus i besittning sådär. inte på en av de dyraste adresserna i lund och tro att det går bra att bo där utan vidare, utan att betala för sig, skita i att vara på avloppsnätet, det är en underbar lösning som håller i längden. visst, i ett anarkistiskt samhälle, men nu är vi inte där. polisen stormar sedan villan och kidsen blir utslängda och villan rivs. kidsen tycker att polisen borde sticka och sätta dit lite mördare istället. jo, det är ju bara därför vi har polisen, för att sätta dit mördare, allt annat klarar vi reglera och kontrollera själva. förstår att kidsen blir ledsna och så när kommunen lovat en dialog men va fan, väx upp eller flytta hem till morsan! kidsen bestämmer sig därefter att ta ett nytt hus i besittning nere i stan. i en intervju med sydsvenskan säger ett förvirrat kid att han inte är lika nöjd med detta huset som villan. villan var mycket finare och hade mycket bättre läge. hallå? ja? och det var kanske därför ni åkte ut. sorry, jag har svårt att sympatisera med den goda saken i denna ockupation. nu läste jag att kidsen hämtats ner av brandmännens stegbil igår. hur skulle det vara om ni kids ängnade er åt lite studier eller dylikt istället för att ta upp brandmännens dyrbara tid?

jag har bestämt att ånger inte är en välkommen känsla i mitt liv men ibland kan jag inte hålla mig

fan, fan, fan, jag önskar att jag bara köpte de där glasvegas-biljetterna istället för att vänta på andras medgivande. jag är helt hög på geraldine. sitter och ylar med i det skotska (vet dock inte vad det säger för jag hör inte för all glasgowska). fan så bra att jag kommer lyssna sönder skivan snart. kan inte sitta still heller. benen hoppar och studsar. hade velat stå framför scenen med öronpropparna intryckta i hjärnan och bara hoppa och skrika med. gärna lite på örat också. nu får jag fina minnen, när jag och kix tokdansade till franz f på wayoutwest. fulla och glada fast själva konserten var högst medioker. tänk om vi kunde hoppat tillsammans med din lille matte på vega? puss!

al gore som minister, det hade jag gillat *miljönörd*

jag blev, som många andra i detta land, lättad över obamas vinst. men kan inte låta bli att glaset blir lite grumligt av att han faktiskt är lite mjäkig och rent utav inte alls så fantastisk i vissa frågor som vi alla vi tro. att han inte lämnar vissa frågor upp till staterna, som homoäktenskap och dödsstraff. plus att han vill skicka mer manskap till afghanistan eller att han inte har något emot att bomba pakistan. vilket är något som går emot min personliga övertygelse, men så är jag ju inte politiker heller. han är i vilket fall som helst den bäste kandidaten till att styra landet på rätt kurs. jag tänker på de enorma förväntningarna som ligger på hans axlar. men hoppet är det sista som överger människan.

the heat is on

medelåldernstanten var inte på kursen idag. jag var lugn och fin, sa dock ännu en gång till killen från libanon att jag inte ville prata svenska med honom, det är ju inte direkt syftet med varför jag är där. tror inte att han fattade denna gången heller, jag förstår ju att han flörtar men jag är so not the person att köra det på. lektionen flyter på (anar ni vart det ska leda?) och vi gör en övninen med obestämda och bestämda substantiv, ni vet ental och flertal. jag fick bara ett ord som jag sen ska skriva på tavlan (hej anna, välkommen tillbaka till mellanstadiet, men okej, det är lugnt). ordet var liv i bestämd form, dvs. livet. sen när vi går igenom ser jag att det står liven på tavlan. läraren påpekar att det är fel och jag säger ganska förvånat att jag inte skrivit det, och undrar vem som ändrat. då visar det sig att det är libanesjäveln (nej det är inte rasistiskt där är bara sant, vilket kukhuvud!) tyckte det var ballt att spexa lite och skriva fel på mitt ord. jag blev skitförbannad (någon som blir förvånad?) och sa att det skulle han ge fan i, vi är ju här för att lära oss inte tramsa (okej jag svor inte, låter bättre bara). då säger han (nu kommer det! min ilska är som en trestegsraket, finns alltid mer att hämta): men slappa av ( i jävligt trist "lilla gumman"-ton). då blir jag förbannad på riktigt och skäller ut honom! på svenska! minns inte ens vad jag sa, blev så sjukt provocerad av hans slappna av-grej. plus att han ska fan inte få sista ordet. alla de andra kursisterna (bra ord) sitter helt tysta och vet inte vad de ska tro. sen la han av med sitt fånflin. som vanligt blev jag helt hög på min egen bestämdhet och dunkade mig själv i ryggen i tankarna.

tack och lov!

obama vann, så skönt! trots att jag var riktigt trött kunde jag naturligtvis inte sova så jag lyssnade på danska ekot en gång i timmen, kändes det som iaf. sen i morse somnade jag som en sten när det var helt definitivt. en hoppfull och behaglig känsla att världens mäktigaste land nu ska ledas av en nytänkande och klok president.

tänkte valvaka men det får bli en överraskning imorrn bitti istället

hoppas verkligen på att det blir obama inatt. men samtidigt har det stora landet i väst chockerat mig förut men denna gången måste det bara gå vägen. främst för att jag sympatiserar med demokraternas åsikter men vissa gånger lika mycket för att motståndarsidan är så ohållbar. en kvinna mitt i livet som år 2008 år är emot abort, oberoende bakomliggande orsak? (påven är ju en sak, även om han är lika skrämmande när han är emot kondomer, vilket även får mig att tänka på den fd sydafrikanska hälsoministern som tyckte att aids kunde botas med grönsaker. än är inte den siste idioten född.) som vill oljeborra i naturreservat år 2008? palin är så skrämmande konservativ och amerikanskt omedveten om moderna frågor, som det sjuka användandet av fossila bränslen landet förbrukar, och att de borde minskas inte ökas. ur min synvinkel ogenomtänkta och korkade åsikter som den kvinnan och hennes parti står för. dessutom har hon en gigantisk björnfäll på kontoret, komplett med huvud och allt, bara det räcker för att inte gilla henne.

tillbaka med buller och bång, såna här dagar är det bara så jävla nice att leva

måndag kväll/natt. kom nyss hem, full. känns riktigt bra. gått från tre dagars sjukdom till värsta heldagen. min kurs borde jag inte ens börja prata om men jag kan inte hålla mig! jag stör mig oerhört på en medelålderskvinna från gbg som började idag och bara gnällde för att hon inte fattade något. jag kontrade med att hon kanske hellre ville gå med de afrikanska hemmafruarna som kämpar för att få uppehållstillstånd och lära sig skriva anka=and. jag höll på att få one of my famous utbrott och bara skälla ut henne. får se om utbrottet kanske kommer på onsdag istället, vilket det ju lär göra om hon inte kniper käft asap. helt sant - någon spelar just nu munspel utanför fönstret, det känns riktigt sjömans-sorgligt. annars har jag haft djupa diskussioner med min fantastiska vän på gamla apoteket och druckit gröna tuborg. the topics of the day har involverat sex, sex och snack kring själva sexet. dock var det inte jag som fått ligga men jag diskuterar gärna diverse detaljer kring utförandet trots detta. denna snart inte mera köpenhamnsboende vän är en gåva. vi pratar som sagt sex, men lika gärna könsroller, normen, förutfattade föreställningar, döden, livet, lycka och hjärtesorg. våra diskussioner är så givande och uttömmande att jag nästan är helt matt när jag går hemåt eftersom intrycken och känsloyttringarna varit så många och stora. men en av de allra underbaraste sakerna med vår vänskap är att hon tycker precis lika mycket om mig som jag tycker om henne. jag är klok, intelligent, rolig och bara helt fantastisk och jag får dessutom höra det. vi har en liten kärlekshistoria helt enkelt.