the heat is on

medelåldernstanten var inte på kursen idag. jag var lugn och fin, sa dock ännu en gång till killen från libanon att jag inte ville prata svenska med honom, det är ju inte direkt syftet med varför jag är där. tror inte att han fattade denna gången heller, jag förstår ju att han flörtar men jag är so not the person att köra det på. lektionen flyter på (anar ni vart det ska leda?) och vi gör en övninen med obestämda och bestämda substantiv, ni vet ental och flertal. jag fick bara ett ord som jag sen ska skriva på tavlan (hej anna, välkommen tillbaka till mellanstadiet, men okej, det är lugnt). ordet var liv i bestämd form, dvs. livet. sen när vi går igenom ser jag att det står liven på tavlan. läraren påpekar att det är fel och jag säger ganska förvånat att jag inte skrivit det, och undrar vem som ändrat. då visar det sig att det är libanesjäveln (nej det är inte rasistiskt där är bara sant, vilket kukhuvud!) tyckte det var ballt att spexa lite och skriva fel på mitt ord. jag blev skitförbannad (någon som blir förvånad?) och sa att det skulle han ge fan i, vi är ju här för att lära oss inte tramsa (okej jag svor inte, låter bättre bara). då säger han (nu kommer det! min ilska är som en trestegsraket, finns alltid mer att hämta): men slappa av ( i jävligt trist "lilla gumman"-ton). då blir jag förbannad på riktigt och skäller ut honom! på svenska! minns inte ens vad jag sa, blev så sjukt provocerad av hans slappna av-grej. plus att han ska fan inte få sista ordet. alla de andra kursisterna (bra ord) sitter helt tysta och vet inte vad de ska tro. sen la han av med sitt fånflin. som vanligt blev jag helt hög på min egen bestämdhet och dunkade mig själv i ryggen i tankarna.