änglar, visst finns dom!!!!

tillbaka i världen igen. härligt! läkaren var snäll och gav mig bara steroidspruta i knät så mina händer är fullt mobila (eller ja, det gör ju fortfarande ganska ont, men jag behöver ju inte köpa mjölk med skruvkork så är det lugnt). jag fick lov att stödja på benet men problemet är att det gör så satans ont. så när jag haltar från busshållsplatsen önskar jag bara att jag kunde teleportera mig eller att jag kunde flyga hem till lyan. och så... helt plötsligt så stannar en varubil och en kille (rysk? polsk? tjeck?) hoppar ur och på knackig engelska undrar han om jag vill ha skjuts hem. hur fint är inte det?!??!?! jag bara smälte och la alla mina misstankar om busemän och farligheten i att hoppa in i okända bilar på hyllan och bara embracade mänskligheten. han sa att han hade sett mig halta fram på gatan när han körde förbi och om ingen hade hjälpt mig när körde tillbaka så skulle han göra det. det var så gulligt att jag nästan inte fann ord och det, mina vänner, är väldigt ovanligt. härligt att känna att det finns hopp och värme här i storstaden och jag känner att detta är bara början på good things to come. tyvärr jag missade att fråga vad han hette men jag sa att han var min ängel och så önskade jag god jul. sen däckade jag på soffan i fyra timmar.