kanske dags att radera det numret innan jag slinter på fyllan

halv fyra i lördagsnatt när jag låg tryggt nerbäddad på en madrass från jysk hos mina vänner på den svenska sidan sundet får jag sms. jag var helt övertygad om att den var någon från nationsfesten som jag bojkottade som typ "vi saknar dig anna!!". men nej, nej, det är islänningen!! han undrar om jag är i byen. blev fan nästan lite ledsen för killens skull. det finns ju några alternativ på vad som skulle kunna ha hänt. 1. han fattade inte piken sist när jag sa "nej, söndag går inte. och det är nog en dålig idé överlag." 2. han är extremt fyllekåt (okej, been there done that) 3. han är hopplöst förälskad i mig för att jag är helt fantastisk. min personliga favorit är ju nr. 3, fast utan allt det creepy att någon sitter på sin kammare och tänder ett ljus vid sitt anna-altare och hoppas på att vi får barn med rosiga kinder och lusekoftor. nu när jag tänker efter så misstänker jag ju honom för att ha stalkat utanför min port en lördagnatt! fy fan! han har ju definitivt altarpotential. tar nog tillbaka det där med nr. 3. jag tar hellre nr. 2! men nej, det blir inte några mer fylleligg med honom. detta är anledningen till att jag dragit ner på mitt casualsex, för att folk (läs: islänningar) inte fattar att det bara är det. plus att jag tycker att det är ganska meningslöst. det tappade lite charmen efter mamma gick bort och blev mest obehagligt. men det är en annan historia. nu kan jag ju bara hoppas på att han inte står ute på gatan om kvällarna och kollar på vad jag gör i lägenheten. en stor nackdel med första våningen, sjuk insyn! förhoppningsvis fattar han piken denna gången eftersom jag sket i att svara på messet.