håret ja

jo, det har gått ganska bra. vet inte om nån läste bloggen men det var idel goda ord. tom med min faster, som jag fasat mest för, tyckte det var snyggt. men så har hon också sett hårkatastroferna avlösa varandra under hösten. bästa komplimangen fick jag dock från pappas kvinnas mamma som tyckte att jag hade ett sånt uttrycksfullt ansikte och härlig personlighet att jag platsade i vouge. vouge!!! come an, lite att överdriva tyckte jag, men sen fick jag reda på att hon varit modell som ung kanske hon inte var helt ute och cyklade. haha! själv är bäste dräng! min farmor tyckte att jag skulle ta det lugnt med blekningen så att inte håret trillade av. men hennes ord struntar jag i, hon minns ju knappt vem jag är. idag kommer jag såklart vara fantastisk och fabulous. har jag precis stödätit två vörtmackor och ska gå och sätta på ansiktet. tjipp!