såg patrik 1,5. i brist på easy underhållning och lite nationalromantik. den var inte så dålig som jag förväntade mig att den var. däremot höll jag på att störa ihjäl mig på att den ene mannen var så himla stereotypt manlig - söp, lyssnade på kass country, körde bil, kunde inte prata om känslor, slogs och svor. medan den andre maken fick dra det kvinnliga lasset: lagade mat, pulade i trädgården, längtade efter barn och skvallrade med grannarna. åååh! irritationsnivån bara steg. bara ja, heteronormen är det alla par strävar efter hetero som homo. *sätter ner foten*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar