som kommentar på ett inlägg på tjajjorna i bcn (btw, läs den om du inte redan gör det, mkt bra!) skrev jag följande. det beskriver hur jag känt under större delen av vintern/våren och extra mycket nu den sista tiden:
"oj, det var bra skrivit. men just nu så är jag helt oförmögen att ens relatera till kärlek. alltså vet inte hur jag ska förklara det men typ, kärlek ligger så långt borta. min prio 1 har varit ett bra tag att bara reda ut mig själv och vara lycklig med att jag lever *terapitant_2*. allt sedan min mamma dog har varit fokuserat på att överleva, och nästan mer för varje dag som går, utkristialliseras (wow, vilket ord jag hittade där!) vad jag vill med livet.
just när är allt piss eftersom jag är arbetslös och känner mig helt obefintlig utan att bli bekräftad i min yrkesroll. så nu är jag helt nollställd när alla resonerar om kärlek och hur man ska finna den, jag känner inte igen mig alls. hoppas att det vänder men tills dess är jag helt kärlekshandikappad. oj, kom något på spåren här."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar